Först lite om diversifiering och branschfördelning som jag ser på det.
Diversifiering är egentligen ingenting som man behöver bry sig om så länge man även är beredd på att det kan svänga fort i en koncentrerad portfölj. Jag väljer att diversifiera främst för att volatiliteten (svängningarna) i min ekonomi ska hållas på en godtagbar nivå. Jag tycker inte om när det svänger alltför mycket även om den långsiktiga trendlinjen i den svängiga portföljen indikerar bättre avkastning.
Om man ser till världens (eller enbart Sveriges för den som så föredrar) alla aktiebolag så är de individer verksamma inom olika branscher och handlas ofta enligt sina egna valutor geografiskt. Därutöver är de naturligtvis även behäftade med sina individuella nyckeltal och balansräkningar.
En fördel med at hålla lite koll på sin branschfördelning är att man därmed inte låter någon bransch springa iväg alltför långt så att man blir sårbar om den branschen av någon anledning sviktar. Fastigheter är ett aktuellt exempel där det kan upplevas smärtsamt att vara framtung.
Finans är ett annat exempel där det är lätt hänt för en utdelningsinvesterare att hamna i överexponering då den branschen ofta präglas av saftiga nivåer på utdelningar.
En annan fördel med kartläggning av branschfördelning är att man inte längre (rimligtvis) kan lura sig själv att tro att man är diversifierad bara för att man äger 42 olika bolag om en genomgång visar att en stor andel av bolagen finns i en och samma bransch.
Laguppställningen i portföljen blir full av Zlatan på alla positioner men ingenstans återfinner vi Stefan Schwartz, Olof Mellberg eller Glenn Hysén. Det kan funka toppen ett tag men konflikterna hänger i luften. Till slut står alla dina spelare bara och tittar på varandra och väntar på att någon annan ska ta det defensiva initiativet.
Här är jag medveten om att alla vet vem Zlatan är men ingen känner längre till de andra 3 👀
Man bör ibland ställa sig frågan hur pass stor andel av portföljen som egentligen utgörs av vaccin- och läkemedelstillverkare, dagligvaror som frukt och chorizokorvar eller tamponger, läskedrycker, koppar- och ståltillverkare, gas- och elleverantörer, bilförsäljare, kullagerfabrikatörer, stridsflygplan, cigarrer, vodka och gin & tonic, internet- och telefonileverantörer, möbelfirmor, gräsklippare, luftvärmepumpar eller varför inte kläd- och dammsugarförsäljare, glöggfabrikatörer, cirkelsågstillverkare, plockgodis och chokladpraliner, luftvärnsrobotsystem, artillerigranater, hjärt-lungmaskiner, natriumreducerat bordssalt, tvål och sist men inte minst vegetarisk tacofärs.
Allt det där som på gott och ont utgör vårt samhälle och vardag.
Man är inte heller diversifierad för att man pliktskyldigt har 1,2% Axfood (AXFO) i portföljen. Alibispel, eller att glömma knyta skorna, kallades det på den tiden när jag spelade fotboll. Man låtsas springa efter bollen men är egentligen inte särdeles motiverad att göra någonting om man får tag i den. Dessutom riskerar man att snubbla.
Därtill kan man, om man vill, fundera över om den svenska valutan har en unik särställning opåverkad av omvärlden. Satsar man en del av sin portfölj i kryptovalutor så varför inte även testa USD, CAD, EURO, DKK eller en släng av NOK.
Det kan vara ett tveeggat svärd som både kan stärka och försvaga summan på sista raden i din ekonomi. Det är en cyklisk faktor. Men oftast när det blåser storm i portföljen så är åtminstone USD ett segel lämpligt att hissa för att navigera en bit upp längs vågorna och åtminstone temporärt undvika de allra djupaste dalarna.
Nedan en bild över gårdagens USD/SEK utveckling för de senaste 3 åren. I mars 2020 och nu i juli 2022 står USD kursen mycket högt. Om man då har 40% av sina innehav i USD (dvs du äger valutan USD) så är det en dämpande faktor i oroliga tider.
Mitt eget främsta argument till att äga transatlantiska utdelningsbolag är dock att de har en lång och imponerande historik av kontinuerliga, i många fall ständigt ökande, kontantutdelningar.
För några år sedan beslutade jag att målet för min pensionsfond Northernlights Globalfond var att låta den efterlikna en global utdelande ETF. Globala utdelande ETFer skiljer sig naturligtvis åt en del mellan olika fondbolag. Alla vill hitta en egen vinkling på kapitalallokeringen och följa sitt valda index som stipulerar en viss branschfördelning och förhoppningsvis positiv edge gentemot konkurrenterna.
Gemensamt för globala utdelande ETFer är att de ofta innehåller väldigt många bolag utspritt över hela Världen (ofta med stor andel i USA) och solid andel innehav i samtliga branscher. Allt ifrån något hundratal och upp till flera tusen individuella bolag.
Sammanfattningsvis; Den individuella bolagsrisken blir liten, spridningen över samtliga branscher och geografiskt ger en dämpande effekt på volatiliteten, de lämnar en stigande kontantutdelning vilket även det ger en viss dämpande effekt avseende volatiliteten på din balansräknings nedersta rad.
Dessutom är det kontanter i handen som man kan köpa bröd, mjölk eller en BIB rosèvin för 👀
En googling ger exempel på massor av utdelande globala ETFer. Det är en växande marknad inte bara inom den globala aspekten utan även för att uppnå exponering mot vissa specifika delsegment av en bransch som till exempel IT, automation, grön energi, läkemedel eller elektriska fordon.
Om jag plockar en googlad ETF i mängden och jämför med mina (värden) kan det till exempel se ut enligt nedan. Det råkade bli iShares International Dividend Growth ETF (IGRO) eftersom "internationell utdelningstillväxt" låter som någonting jag vill satsa på i framtiden 👀:
- 397 individuella innehav (214)
- Allmännyttigt 9% (4)
- Energi 2% (3)
- Fastigheter 3% (20)
- Finans 24% (16)
- Industri 12% (13)
- Kommunikation 6% (9)
- Konsument cyklisk 3% (6)
- Konsument stabil 13% (14)
- Råvaror 6% (4)
- Sjukvård 14% (8)
- Teknik 7% (3)
I ett enkelt pajdiagram ser min branschfördelning ut enligt nedan per 2022-06-30.
Det är nu 8 månader sedan jag senast genomförde en genomgång av min branschfördelning. Eftersom jag närmar mig slutet av min stora investeringsresa (dvs kassan har krympt till i dagsläget 7%) så är förändringarna sedan senast små. Vissa branscher har ökat eller minskat med enstaka procentenheter.
Om jag skulle vilja göra några signifikanta förändringar så måste ett säljbeslut fattas. Till exempel att avyttra 1/3 av mina innehav i fastigheter och satsa dessa i en annan bransch. Kanske finans nu när räntorna är på uppåtgående.
Men en stor anledning till att jag överhuvudtaget ägnar mig åt branschfördelning är just att inte låta någon bransch springa iväg och göra mig alltför sårbar så att omallokeringar behövs. Jag eftersträvar en lågvolatil och förutsägbar resa i min privatekonomi utan säljbeslut men med en aldrig avstannande ström av kontantutdelningar in på kontot som gör mig självförsörjande.
Mina 214 individuella innehav fördelar sig branschmässigt enligt nedan:
ALLMÄNNYTTIGT
- Algonquin, American Electric Power, Canadian Utilities, Consolidated Edison, Dominion Energy, Emera, Fortis, Fortum Oyj, National Grid, Nextera Energy, TransAlta Renewables
ENERGI
- BP, Chevron, Enbridge, Exxon Mobil, Shell PLC, TotalEnergies, Valero Energy
FASTIGHET
- Akelius D. Arbor Realty, Atrium Ljungberg, Avalonbay Communities, Castellum, Chatham Lodging, Cibus Nordic Real Estate, Corem D, Corem Pref, Crown Castle International, CTO Realty Growth, Digital Realty Trust, Diös Fastigheter, Essex Property Trust, Fabege, Fast Emilshus Pref, Fastpartner D, Federal Realty, Heimstaden Pref, Iron Mountain, Ladder Capital, Medical Properties Trust, NorthWest Healthcare, NP3 Fastigheter, NP3 Fastigheter Pref, Omega Healthcare, Realty Income, Sagax D, SBB D, Simon Property Group, Slate Grocery REIT, STAG Industrial, STORE Capital, Wihlborgs Fastigheter, WP Carey
FINANS
- Aflac, Ares Capital Corp, Bank of Nova Scotia, Bure Equity, Canadian Imperial Bank, Cincinnati Financial, Citigroup, Community Trust Bancorp, DNB Bank, Franklin Resources, Gjensidige Forsikring, Great-West LifeCo, Handelsbanken B, Industrivärden C, Intrum, Investor B, Latour B, Lazard, M&T Bank, Main Street Capital, Manulife Financial, Mercury General, Nordea Bank, Old Republic International, Power Corp Canada, Principal Financial Group, Prudential Financial, Resurs Holding, Sampo Oyj A, SEB A, Storebrand, Svolder B, Swedbank A, T Rowe Price Group, Topdanmark, Toronto-Dominion Bank, US Bancorp, Wells Fargo & Co, Öresund
INDUSTRI
- 3M, ABB Ltd, Alfa Laval, ASSA Abloy, Atlas Copco, Beijer Alma B, Boliden, Bravida Holding, Byggmax Group, Caterpillar, Cummins, Dedicare, Electrolux B, Electrolux Professional B, Emerson Electric, Epiroc B, General Dynamics, Husqvarna B, Illinois Tool Works, Inwido, Lockheed Martin, NCC B, NIBE, Ogunsen B, Peab B, Raytheon Technologies, Sandvik, Securitas B, Skanska B, SKF B, Snap On Inc, Stanley Black & Decker, Tomra Systems, United Parcel Service, Valmet Oyj, Volvo B, Whirlpool
KOMMUNIKATION
- AT&T, BCE, Omnicom Group, Tele2 B, Telenor, Telia Company, Verizon Communications, Vodafone Group, Warner Bros Discovery
KONSUMENT CYKLISK
- Autoliv ADB, Best Buy Co, Bilia, Bonava B, Boston Pizza, Genuine Parts, HanesBrands, Hennes & Mauritz, Home Depot, JM, Kontoor Brands, Leggett & Platt, Lowe´s Companies, McDonalds, Nokian Renkaat Oyj, Pizza Pizza Royalty,Starbucks Corp, Thule Group, Volvo Cars, Williams-Sonoma
KONSUMENT STABIL
- Altria Group, Anora Group, Archer-DM, Axfood, British American Tobacco, Carlsberg B, Cloetta B, Coca-Cola, Essity B, Europris, Flowers Foods, J M Smucker, Kesko Oyj, Kimberly-Clark, Kopparbergs B, Mondelez International, Orkla, PepsiCo, Philip Morris International, Procter & Gamble, Sysco, Target, Unilever, Universal Corp
RÅVAROR
- Air Products & Chemicals, BASF SE, Billerud Korsnäs,Eastman Chemical, Hexpol B, Holmen B, LyondellBasell Industries, Metsä Board Oyj B, SSAB B, Stora Enso Oyj R, UPM-Kymmene Oyj, Yara International
SJUKVÅRD
- Abbvie Inc, Amgen, AstraZeneca, Bristol-Myers Squibb, Cardinal Health, CVS Health, Gilead Sciences, GlaxoSmithKline, Johnson & Johnson, Medtronic, Merck & Co, Pfizer, Walgreens Boots Alliance
TEKNIK
- Apple, Broadcom, Cisco Systems, IBM, Intel Corp, Mycronic, Texas Instruments
Diversifiera och branschfördela mera !! // Northernlightsinvestment
Hade jag stannat kvar som utdelningsinvesterare hade jag helt kunnat strunta i årets stora nedgång och bara investerat på och nästan varit glad att priserna är lägre för nyinköpen. Men vi värdeinvesterare får nog vara beredda på större volalitet vilket jag hoppas betalas med högre värdeutveckling.
SvaraRaderaMen under året har jag längtat tillbaka en väldiversifierad utdelningsportfölj och jag vacklar en del i min övertygelse.
Aha, du har 7% kassa kvar fortfarande.
Hej Småland, kul att höra av dig !! Tycker inte att man ska vackla. Men det är naturligt, och då gäller det att påminna sig att olika strategier kommer att gå olika "bra" under olika perioder.
RaderaJag redogör helt enkelt för min strategi och vad jag då ser som viktigt för att den ska fungera väl. Om en tid råder det omvända igen och en annan strategi funkar bättre än vad min strategi gör.
Ja, kring 7%. Men i och med vad som hänt mig den senaste tiden så har jag bromsat investeringarna nu lite tidigare än tänkt. Pengarna kanske kommer att behövas till något annat om andan faller på. Några år utomlands i Asien kanske.
Det sägs att man förändras av stora händelser. Jag väntar ännu på att se hur jag kommer att förändras..... :)
Bra sammanfattat NLI och jag kan inget annat än instämma! Att ligga med en bra del utanför Svedala känns super nu och ikväll ligger usd på hela 10.54 krs enligt mitt Google Sheets ark. Jag kopierar in valutaraden till trotjänaren excel 2003 och vips ökade utdelningarna med 800 kr/år!!! Vill jag sen uppdatera innehaven kopierar jag in en innehavskurs kolumn och vips är allt i uppdaterat skick!!!
SvaraRaderaUppfattar det hela som att din återhämtning går framåt och ganska bra!
För ca 3 år sedan låg jag 80% USD i kapitalförsäkringen. Sedan dess har det blivit mer investerat i SEK och nu är det nog kring 45% USD och 40% SEk. Resten är CAD, EURO, DKK och NOK.
RaderaFast det är bara mellan tummen och pekfingret. Ska inom kort göra en valutagenomgång så blir det mer exakt :)
Nackdelen nu med USD/SEK är väl att det är dyra inköp på andra sidan Atlanten, fördelen naturligtvis att man får 20% mer SEK betalt i kontanter för utdelningarna nu än vad man fick för ett år sedan.
Vi glädjer Oss åt det men är medvetna om att om några månader är det kanske inte längre lika mycket medvind :)
Gjorde några kompletterande, nåja nyköp bättre ord strax innan usd tokrusade. Var väl ingen som trodde den skulle gå över 9.50 krs där den toppade sist om jag inte minns helt fel. Synd man inte vet allting innan, har inte hittat kristallkulan än men har inte gett upp helt förstås!
Radera