Hon hoppade för många år sedan av från en anställning där det misogyna tilläts dominera och många kvinnor vantrivdes. Det blev till slut "tack och hej" och självvald arbetslöshet. Samma sak några år senare, men av annan anledning; hon höll på att bli tokig på hur ineffektivt allting fungerade så när hon erbjöds en fortsättning tackade hon vänligt men bestämt Nej.
Ekonomiskt är hon ungefär i samma läge som jag är. Att det är bra med kvinnor som har egna pengar har alltid varit min åsikt, finns många anledningar till det naturligtvis. Vi skiljer oss däremot definitivt åt på den springande punkten att hon vill fortsätta jobba några år till. Inte mig emot, ens partner måste få välja sin egen väg. Bred ut vingarna och flyg.
För drygt 2 år sedan blev hon less på att sitta i nattlinne i sängen med ett sudoku fram till lunch, dagliga promenader efter lunch och 4-5 kvällspass på gymmet per vecka och ville av någon outgrundlig anledning ut i arbetslivet igen. För inte kan det väl varit mig hon lessnat på att se dagarna i ända 👀.
Hur som helst, hon sökte och fick jobb. Lönen var betydligt lägre än hon vant sig vid men det utlovades att "så fort ekonomin så tillåter, när det finns utrymme igen, så kommer det minsann bli en god takt på löneutvecklingen".
De där bättre ekonomiska tiderna med ökat utrymme har ännu inte inträffat. Det är ju så där det ofta är med företag, det blir aldrig bättre tider och alltid finns det någon anledning att skylla på när det utlovade inte kan infrias. Det är även min egen erfarenhet.
In kommer plötsligt en nyanställd på avdelningen som omedelbart får en högre lön i total avsaknad av kunskap om branschen. Å nu bedyras det att "lönerna ska naturligtvis uppjusteras omedelbart i samband med den kommande lönerevisionen till denna nysatta nivå".
In glider den lönesättande Chefen, för nu är det dags för lönerevision. En mycket kortfattad lönerevision i stil med "3,3%....ja det blev bara så". Inte ens i närheten av den nyanställdas nivå.
Sambon sa upp sig direkt såklart 👀.
Lite förvånad blev jag nog trots allt över hur saker kan förändras i en handvändning, men det blev fullständig stöttning från min sida naturligtvis. Vi sitter ju inte i sjön precis. Sedan åkte vi på gymmet precis som vanligt och körde ett träningspass å därefter hem på middag. Jag hade lagat Palt, det är hennes absoluta favorit så mungiporna var uppåtriktade.
På kvällen nästa dag när jag hämtade henne från jobbet frågade jag om det hörts något mer. Det hade inte hörts ett ljud, snarare en total tystnad. Så nästa dag mailade hon chefen och påminde om att hon ville ha den skriftliga bekräftelsen på den muntliga uppsägningen.
Då började det plötsligt hända grejer på riktigt. Chefen pendlar in från sin jobba-hemifrån-status för ett samtal mellan 4 ögon. Sambon får nu välja mellan +13% i lönerevision med fortsatt rätt till övertidsersättning, eller +26% utan rätt till övertidsersättning. Chefen bedyrade ett missförstånd kring detta med uppsägningen och beklagade tystnaden under föregående dag och såg ut att börja grina vid blotta tanken på att sambon skulle lämna företaget eftersom hon blivit så betydelsefull och gjorde ett så bra jobb. Superlativen bara haglade.
Sambon replikerade att "jag har faktiskt så mycket pengar att jag behöver inte jobba utan gör det bara för att jag tycker det är roligt". Å lade till att "så här får det inte gå till på en seriös arbetsplats".
Naturligtvis drog hon även in kollegan med över 30 års anställningstid på företaget i uppgörelsen. Såg till att även kollegan fick samma uppgörelse, samma valmöjlighet. Därför att det är så min sambo är funtad, hon tycker inte om när människor behandlas illa. Vare sig det är hon själv eller någon annan.
Det här var alltså ett tvättäkta exempel, som utspelades i min omedelbara närhet för en tid sedan, på hur det kan gå till om man sitter på "Dra åt helvete pengar" (aka Fuck Off Money) i kombination med stor kompetens och har gjort sig i princip oumbärlig på ett företag. Får väl erkänna att det var bland det klockrenaste exempel jag hört talas om, och jag har ändå hört talas om en hel del under mitt arbetsliv.
Glad att jag fick bevittna skådespelet från första parkett.
Har du någon gång använt dig av
"Dra åt helvete pengar" ??
Skulle du kunna tänka dig att använda
denna typ av hävstång ??
//Northernlightsinvestment
I början av 2000-talet var jag finansiellt ansvarig för en due diligence, "mitt" företag skulle ta över it-driften av ett annat. Dealen gick igenom och vi fick bonusar. Min chef hade rekommenderat 15K dollar till mig, lika mycket som han som räknat pa dealen fick. Min bonus ströks ner till 7K dollar av högre chefer, som aldrig träffat mig, trots att jag varit pa plats hela tiden och guidat all ny finanspersonal till de nya rutinerna. Och trots att jag fick ner priset pa all datorutrustning som "vi" tog över i 56 länder.
SvaraRaderaOnskar att jag varit FIRE da, men pa den tiden fick jag tugga i mig och latsas vara tacksam. Fast sedan gick det ju bra för mig ända :) 🐈⬛
/Annika
Jag nyttjade inte heller min fulla potential för 30 år sedan i kontakten med mina arbetsgivare. Tror jag kände både en bundenhet och en rädsla för förändring, när det egentligen (då i min ungdom) fanns massor av alternativa vägval och nya potentiella arbetsgivare.
RaderaDe sista 10 åren blev det dock en förändring avseende detta, i takt med att Fuck Off kapitalet växte. När saker förhalades oupphörligt vägrade jag ibland att lämna rummet (och det är svårt att flytta på mig) om det inte blev avslut i löneuppgörelsen där och då. Hade sett värdefulla kollegor som efter att ha behandlats illa i många år lämnade företaget. Men min Cirkus lärde sig ändå inget av det, och allting blev istället dyrare när de tvingades plocka in konsulter både på kontoret och ute i fält.
En gång när det blev sinnessjukt på riktigt (det var 2018 och jag var då FI enligt 4% regeln) sade jag själv upp mig. "Ni kan hoppa åt helvete" var andemeningen i min omvända utskällning. Några telefonsamtal och möten senare hade det ordnat till sig.
Det gläder mig att du landade på tassarna Annika !! 🐈
Starkt jobbat av din sambo.
SvaraRaderaPå sätt och vis kanske jag använde mig av FU-pengar för ca 3 år sedan när nåt geni fick för sig att flytta mig till arbetsuppgifter jag verkligen inte ville ha i ett team jag inte ville ha att göra med. Jag sa upp mig och fick omedelbart gå till ett bättre team mot att jag stannade kvar.
Och snart kan jag tänka mig att det är dags igen, fast nu hade jag tänkt att det ska bli ett sabbatsår eller något istället, så jag är betydligt mindre benägen att acceptera eventuella motbud.
Men min arbetsgivares aktiekurs står på 10-års-lägsta, så jag misstänker att de inte har råd med motbud :)
Ja det var ytterligare ett exempel på Fuck Off pengar, även om det inte var uttalat att du klarade dig ekonomiskt utan lönechecken.
RaderaJag vet att du skrivit om detta tidigare på bloggen, om det där att vara öppen eller inte kring den finansiella situationen, FI och RE. Det vanliga är nog att man håller det där för sig själv.
Vet inte om jag kan anses vara osvensk av mig, men de sista 10 åren lät jag definitivt antyda att jag egentligen inte behöver gå till ett jobb för att överleva. Upplever inte att någonting egentligen blev sämre för mig personligen av den selektiva öppenheten. Minns en gång då jag hade en stor problematik i verksamheten, inte blev lyssnad på (fick inte en reflektion tillbaka, inte ens en antydan att motparten hört mig) utan istället ombedd att samtidigt rådda ett projekt 30 mil längre bort. Då blev det ett skarpt Nej från mig, jag kunde inte bry mig mindre i vad som skulle hända. Ingenting hände, mer än att den toxiska arbetsmiljön bekräftades ännu en gång.
Förr eller senare kommer man fram till att inställningen "jag är betydligt mindre benägen att acceptera" ändras till "ähhhh....nu skiter jag i det här" 👀.
En fantastisk historia o flott gjort av din sambo för hennes kollega. Tog hon +13 eller +26%?
SvaraRaderaJag tycker det är en fantastisk beskrivning av värdet av sk "Fuck Off Money", kan nästan inte fantisera ihop något bättre själv än denna hämtad direkt från verkligheten. Smått förbluffad tog jag emot hennes besked om att hon sagt upp sig till den tvära vändningen bara någon dag senare.
RaderaDet är ett så pass tydligt exempel att jag bad om att få använda det för att illustrera möjligheterna. Men längre än så sträcker jag mig inte i att lämna ut uppgifter om min sambos val.
För mig, som jobbat som chef på ett flertal företag och genomfört myriader av riskanalyser, står det dock klart att det kan ibland vara önskvärt att jobba lite extra med sin sårbarhet avseende nyckelpersoner i verksamheten och kanske tänka över hur dessa behandlas.
Har använt metoden men lyckades inte få till den höjning jag ville så det blev bara fuck-off. Hade nytt jobb innan uppsägningstiden var slut så det hade gått lika bra utan kapital.
SvaraRaderaBra jobbat !! Det är naturligtvis alltid ett tänkbart utfall att det inte leder till något i själva sakfrågan, man kan väl betrakta det hela som en pokermatch. Minns att jag själv sa till en anställd en gång som ville något jag inte kändes övervägt då jag hade bättre inblick i vad som pågick ute bland kulisserna (som jag dessutom visste höll på med poker) att "jag kan oxå spela poker".
RaderaAntagligen bra ändå att det blev ett avslut för dig, för du kanske inte var så imponerande nöjd med din arbetsgivare. Jag hoppas du trivs på ditt nya jobb.
Bra jobbat sambon! Helt rätt!
SvaraRaderaDen här händelsen utspelade sig för mer än 10 år sedan och chefen visste att jag inte var helt utfattig kombinerat med att jag var en av de först anställda i det lilla ägarledda konsultföretaget. Efter att ha jobbat hårt i flera år och framgångsrikt rekryterat personal baserat på magkänsla bestämde sig grundarna för att rekrytera en "operativ chef" och nu tog magkänslan uppenbarligen slut för in på kontoret kom en psykopatisk man med taskig kvinnosyn...
Den personal som satt hos kund drabbades inte så hårt men de som satt på kontoret (flest kvinnor) led av pikningar och utspel dagligen men var förvånansvärt tålmodiga.
Efter några samtal med ägarna om varför psykopaten fick vara kvar konstaterade jag till slut att jag säger upp mig om han tillåts fortsätta förstöra företaget och det är flera med mig som kommer att sluta. Jag fick lova att avvakta med uppsägningen några dagar.
Psykopaten fick besked om att hans arbetsuppgifter skulle bli begränsade och valde att sluta och personalen andades ut.
För egen del var det inte så mycket mitt eget kapital som gjorde det möjligt utan mer förvissningen om att jag hade kunnat få nytt jobb på någon annan konsultfirma i stan men det är klart att det är skönt att veta att jag hade kunnat leva något år på de sparade slantarna om det hade behövts.
Nu som nybliven egenföretagare är det inte lönt att hota med att säga upp sig för att chefen är dålig ;-) det är bara att stå ut med henne!
Ibland är det tyvärr så att den där misogyna kulturen (för att bara ta ett exempel av alla toxiska kulturer ur kortleken) löper hela vägen ner från toppen. Till och med Jokern allra högst upp i toppen sitter med skygglappar stora som dasslock eller är själv med på hela bajsskyfflandet, då blir det svårt att komma till rätta med problemet. Det finns ingen support annat än från andra utsatta kollegor, man lider tills gränsen nåtts.
RaderaFacket ? Tillåt mig asgarva, kanske blir det något bättre en stund för de som blir kvar. För själv har man nog inte mycket till framtid kvar på företaget.
Då är det bra med den typ av andningshål som finns i en buffert på banken eller att man ser möjlighet till andra vägval.
Nä jag tycker du ska passa dig för den där nya Chefen. Men säg till om du får större problematik så kommer jag och fixar rättning i leden 👀.
Imponerande och inspirerande läsning angående sambon din. You go girl!
SvaraRaderaJag är inte ännu FI men hade ändå tillräckligt med sparkapital för att säga upp mig när situationen blev ohållbar på konsultbolaget jag var anställd på. Just nu avnjuter jag ledighet i form av arbetslöshet och jag känner ingen brådska att hoppa in i hamsterhjulet igen.
Tack för en personlig och inspirerande blogg.
Tack, det värmde en gammal man !! 👀
RaderaDet gläder mig mycket att du tagit dig så pass långt på FI-resan så att en ohållbar situation inte var någon big deal. För att stanna kvar i en ohållbar situation alldeles för länge är ofta tärande.
Hoppas ditt nästa uppdrag i livet blir mer hållbart !!
Vilken härlig historia.
SvaraRaderaJag har kanske inget klockrent att bidra med, eftersom jag klarade mig i igenom hela arbetslivet utan att lyckas få en enda fast anställning. :-)
Men som egenföretagare har jag haft liknande erfarenheter.
Kunder som ställt orimliga krav i förhållande till vad de varit villiga att betala har jag sagt om inte fuck you, så i alla fall dra åt h-e till.
Så underbart att ha den möjligheten.
Jag tycker verkligen synd om alla dem som måste stanna kvar och härda ut på stressiga arbetsplatser med usel lön bara för att de måste få in pengar för att kunna betala månadens räkningar.
Det finns sällan några större nackdelar med att ha ett kapital i reservberedskap. Förr eller senare får man användning av det, om man nu inte är funtad som jag är och måste gå någon form av grundutbildning i att uppträda slösaktigt. Troligtvis skulle jag inte klara slutprovet ändå 👀.
RaderaDåliga arbetsplatser är ett otyg, genom åren har jag sett många som kraschar in i väggen pga sitt jobb. Jag har gjort det själv, just när det händer känner man kanske inte omedelbart att pengarna spelar någon större roll. Men efter ett tag känns bufferten som en ökad trygghet.
I am going to share to share this with my middle child. She complains about work but my advice is falling on deaf ears so she never develops a plan to get out.
SvaraRaderaDo it, you should always have a Plan!! If nothing else, it can (as part of the plan of course) be a way to show dissatisfaction and raise expectations.
RaderaYour daughter is of course on the other half of the age scale compared to my partner (who is also FI) so the conditions are of course different. But my experience is that it is not healthy to stay too long in an unsatisfactory work situation....