Den så kallade Sparkvoten är ingenting som jag reflekterat över särdeles mycket genom livet. Det har rullat på av sig själv bara. Men för ungefär 5 år sedan ramlade jag över begreppet för första gången. Det var i samband med informationsinsamling kring FIRE-teori via den välkända 4% regeln.
När jag lite översiktligt räknade på min sparkvot visade det i runda slängar, med nuvarande intäkter och utgifter, på en kvot kring 70%. Vilket enligt expertisen tydligen anses vara ett ganska högt värde.
En högre sparkvot i vardagsekonomin leder teoretiskt till att man snabbare kan lämna arbetslivet bakom sig och anses därmed vara en viktig faktor i FIRE-teori. I min förenklade värld är sparkvot helt enkelt den procentuella andelen av den disponibla inkomsten (nettolön) som finns kvar när månadens utgifter (räkningar) är betalda.
En del räknar in utdelningar, amorteringar på lån och diverse annat i sparkvoten. Men det gör inte jag. I den där förenklade världen där jag envisas med att befinna mig kör jag bara med nettolön och räkningar under månaden.
Personligen har jag alltid haft lättare för att dra ned på utgiftssidan än att öka intäktssidan. Jag är tyvärr ganska fantasilös vad gäller olika former av side-hustles för att dra in extra pengar eller att sälja grejer på nätet. Då skänker jag hellre de där grejerna till Röda Barnen eller Rädda Korset.
Min kusligt rytmiska sparkvot, sedan jag i januari 2020 började bokföra den månadsvis, ser ut enligt nedan.
I de här staplarna kan man naturligtvis grotta ner sig något alldeles enormt. Det har jag inte gjort (ännu) men konstaterar att en del av den kusliga rytmiken består i att mitt studielån betalas var tredje månad (februari, maj, augusti, november) och månaden därefter kommer alltid kvartalsräkningen från Vattenfall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar