Det var vårkänslor i luften i helgen, periodvis strålande sol från en klarblå himmel. Några enstaka plusgrader, perfekt för skoteråkare och skidfolket. Ut till någon ö och grilla korv. Limpmacka med ost och en blodapelsin. Måhända en Norrlands Guld, det är ju trots allt laglöst land här uppe. Ni har väl sett filmen Jägarna, den är löst baserad på händelser från nära mig.
Men för mig blev det istället takdropp, fågelkvitter och dricka morgonkaffet mot en solbelyst södervägg. Färg på kinderna, tanka D-vitamin och energi inför veckans kommande föreställningar i Manegen.
På nyheterna varnade de igår för bränder i fjolårsgräset. Inte så troligt här uppe i the Northern Territories. Gräset vilar ännu i godan ro under 80 cm snö. Men det går nu åt rätt håll.
Takskottning av 3 byggnader stod på schemat denna helg. Stuga, bastu och vedboda.
Min lilla stuga är byggd i vinkel, öppen planlösning och skorsten något offset från vinkeln. Den konstruktionen fångar mycket snö under en säsong. Det var nog 1,40 längst in i vinkeln. Tungt jobb, man är inte precis byggd för att kravla omkring på ett snötyngt tak.
Egentligen är det nog ingen rasrisk, men man vill ju vara på den säkra sidan. Det har rasat några tak i omgivningarna den sista tiden. Oftast är de dock platta eller med dålig ratio spännvidd kontra taklutning.
De andra byggnaderna på tomten klarar sig. Det nybyggda förrådet (2019) är reglat c600 i taket fri spännvidd 3,5m. Så det håller. Dessutom försett med blank takplåt (istället för sandbelagd) så det sköter sig själv med den skottningen. Med solens och värmens hjälp har det redan börjat rasa. Även sovstugan brukar vara förskonad oftast, så även i år, då den ligger något mer i lä för havsvinden och den värsta drivbildningen.
Det känns som att snömängderna de senaste åren ökat en del. Greta får ta och fixa det där hon skolkar från skolan för snabbt nu innan permafrosten i Sibirien släpper och Golfströmmen väljer en annan rutt. Point of no return.
En av helgens minst betungande arbetsuppgifter var en ställning för de flygande dinosaurieättlingarnas utfodringsstation. Det tog 20 minuter. Till mitt försvar kan tilläggas att det även är en fot på den gedigna konstruktionen som inte syns i bild. Den mesta tiden användes dessutom till att leta fram skruvdragaren av fabrikat Makita 18V.
I några års tid har lilla gumman nu pratat om att stödutfodra djurlivet. I år blev det av oförklarlig anledning realiserat då basutrustningen till en enkel fågelrestaurang plötsligt dök upp på köksbordet. Den kommer säkerligen att utvidgas med tiden. Det pratas redan om kameraövervakning och vattenskål. De får äta snö, replikerar jag. Kameraövervakning är kränkande.
Gallskriket från lilla gumman när den första utsvultna talgoxen landade och norpade åt sig ett solrosfrö gav mig tinnitus på höger öra. Vad gäller vokala resurser så bor det i varje medelålders kvinna en skolad falsett, alternativt 6-årig liten flicka, som lockas fram när de blir tillräckligt exalterade.
