måndag 3 augusti 2026

Kantarellställe

När jag bodde nere i södra Sverige, det var mestadels under andra halvan av 90-talet, brukade vi ibland packa in alla våra Vovvar i Volvon (ingen Villa dock) och dra till skogs. Ibland ramlade vi över kantareller, standardiserade gula eller trattkantareller, som jag plockade i den för ändamålet alltid medhavda plastpåsen. Kantarelltoast till middag.

Ja jag vet att det ska vara en korg eller papperspåse, men riktigt så avancerade var vi inte. Dessutom, om man drar på skogstur med uttalad mission att plocka kantareller kommer man antagligen tomhänt hem. Tilläggas kan att kantarellerna inte var de enda som behövde rensas vid hemkomsten. Både hundar och människor var i behov av fästingsanering. Mälardalen i ett nötskal, snart även Norrland om ryktet stämmer.

I Norrland trodde jag inte det fanns kantareller överhuvudtaget, att det enda gulorangea guldet i skogen var hjortron. Det var ända tills den dagen, för 20 år sedan, när jag drog en golfboll rakt fram när banan gjorde en tvär doglegg höger och vid pliktskyldig letning av boll ramlade på ett präktigt bestånd av kantareller. Påsen i fickan fick göra en insats ännu en gång.

Men efter det har det varit tunnsått. Ibland på mina vandringar har jag vikt av in i den för kantareller perfekta blandskogen med hög genomsnittlig ålder. Alltid kammat noll. Men det är mest synd om sambon som aldrig, norrlänning till trots, ens lyckats se Norrsken (ända tills det hände i Januari 2022) och än mindre några kantareller. Å hon verkligen älskar, så till den milda grad att jag blivit instruerad om att askan ska strös på favoritblåbärsstället, att vara ute i skogen och plocka allt vad som där gives gratis till människan (och björnarna) 👀.

En av mina favoritkollegor på Cirkusen brukade visa bilder på de 10-tals liter med kantareller som hon plockade på öarna i skärgården här uppe längs Norrlandskusten. När jag blev sjuk muntrade hon upp mig med både torkade och färska kantareller. Jag köpte även något kilo av henne vid senare tillfälle. 

Tanken slog mig att kanske sambon kunde hänga med på en skärgårdstur, så att hon äntligen fick lyckan att få se kantareller i sitt naturliga habitat. En dag fick jag ett kuvert av min kollega på Cirkusen med en lunta papper med texten "En utflykt för två" på framsidan. Flygbilder en kort biltur från huset vid havet med omsorgsfullt utritad vägbeskrivning med text som "gå förbi den stora nedfallna björken som ser ut som ett V och vidare uppåt längs traktorspåren i backen, se i undervegetationen, leta bland mossan, finns det en så finns det alltid flera".

Så då gjorde Vi det, det var år 2023, parkerade bilen i skogen, följde skattkartan och sambon fick för första gången i livet plocka kantareller IRL. Total lycka 😊.



Skattkarta från en snäll kollega på Cirkusen

Det där med att ge bort ett kantarellställe är en ganska stor grej i min bok. Jag kan exemplifiera med här tidigare i somras när en granne frågade mig om VAR vi plockat alla mogna hjortron i hinken och jag talade om för honom att "det är klart att jag kan tala om det för dig Kalle men du är ju, liksom jag, från Tornedalen och vet att då måste jag döda dig efteråt" 👀.

Åter till det nyupptäckta gulorangea guldet i Norrlands skogar.

Det blev den där gången 2023 men sedan dess inga fler kantarellturer, förrän i förra veckan efter några dagar med omfattande regnskurar. Det där att det inte blir så ofta beror nog på att vi inte äter vare sig kantareller eller hjortron i vardagen. Det är lite förknippat med lyx och en extra krydda att plocka fram ur frysen och använda vid särskilda tillfällen. Nyårsaftnar och bemärkelsedagar.



Kantarell Country 2026

Även denna gång, efter lite letande, fick jag ropa ut ett "HÄR !!" i skogen och höra sambon likt en hungrig björn komma älgande genom skogen så att kvistar och grenar knäcktes där hon for fram.



Skogens andra Guld


Vi blev en timma i skogen, och 45 minuter extra då vi råkade gå lite vilse på hemvägen och hamnade i tät skog utan igenkänningsfaktor. Då är det tur att det går att beordra en V60 Cross Country med hjälp av appen att tuta. Så vet man ungefärlig riktning att ta bäring mot.

Rensat och klart blev det 1,5 kg prima kantareller......



1 timmas jobb, 45 minuter vilse

....som jag förvällde i omgångar i torr panna och när vätskan börjar koka ut saltas lätt. Låt vätskan koka in nästan helt och hållet. Men bara nästan. Det tar ungefär 10 minuter på medel effekt.



Uppstartad förvällning av kantareller inför infrysning



Avslutad förvällning av kantareller

Som alltid, det är ju tradition nu för andra gången 👀, fick det bli en Kantarellpizza.



Pizza Northernlights (Kantareller, Bacon, 
Rödlök, Ost, Gräslök)

Men det mesta fryses alltså in och används vid speciella tillfällen framöver. Som bekant säger uttrycket "Den som spar han har" och Kantareller kan väl inte sossarna och kommunisterna ta ifrån Oss....👀.



Nyårsafton 2025 (Vildsvinsfilè, 
Potatisgratäng, Kantarellstuvning)



Har Ni plockat Kantareller eller
något annat i skogen denna sommar !??


//Northernlightsinvestment

16 kommentarer:

  1. Har en släkting som är fenomenal på svampplockning. Ibland har man tur och han har med sig en påse frusna kantareller istället för den sedvanliga flaskan vin när han kommer förbi. Min favorittillagning är nog antingen stuvade eller bara stekta rätt upponer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med....stek i smör, salt, peppar och i med grädde. Det är enklast och bäst. Sedan kan man ju lägga det på en toast och grilla av i ugnen....eller äta till en trevlig köttbit. Det är egalt, men sås till stuvning är även min favorit.

      Radera
    2. Jaha, där dök den sämre versionen av hallon upp igen. Kan det möjligen vara sa att du ocksa gillar att provocera 😊?

      Det där med att plocka svamp är inte min grej. Jag skulle nog visserligen känna igen kantareller, men eftersom de finns att köpa här pa hösten väljer jag att lägga mina surt förvärvade pa det i stället för att ranta runt i skogen och bli angripen av fästingar.

      Men jag bad min vän AI om lite hjälp:

      Hjortronen lyser på mossen,
      men smaken är sur och förfärlig.

      Kletig och kärnfull och tråkig,
      en frukt för villande själar.

      Annat är guldet som glimmar
      i skuggan av granar och mossa.

      Läckra och gula i pannan
      blir svamparna himmelska rätter.

      Vilket är versmattet?
      /Annika

      Radera
    3. Nä, provocera är inte min grej....men ganska ofta blir människor provocerade av mig ändå. Fast det är deras problem, inte mitt 😀.

      Som jag sa till min sambo härom kvällen, det finns bara 2 saker som kan få mig ut i skogen på plockning. Båda är gyllene, och båda är delikatesser 😀. I övrigt är jag för stor och otymplig för att gå omkring halvböjd på huk i oländig terräng. Men för hjortron och kantareller gör jag undantag.

      Radera
  2. Här plockas det kantareller varje år sedan barnsben. De senaste 10 åren har jag dock hittat egna ställen runt om i skogarna. Det är ändå en viss tillfredställelse att hitta ett "eget" som är oplockat år efter år. Lite förvälls men det mesta torkas, tar mindre plats (IKEA:s glasburkar med gummipackning) och håller i många år i de burkarna.
    Nyplockade stekta i smör på mackan är favorit! Men det funkar i köttfärssås, toast och till mycket annat.
    Tyvärr så har årets torka ställt in säsongen vad det verkar. De ligger där i backen och väntar på rikligt med regn men vem vet när det behagar dyka ner?

    Mvh // PP

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är för oerfaren för att kunna uttala mig om kantarellsäsongen, men har googlat och sett att det inte skadar med några rediga rotblötor för att fruktkropparna ska poppa upp. Å det stämde iaf denna gång i skogen. Det finns en viss möjlighet att det blir en sväng till mot Kantarellstället om någon vecka, inte minst i avsikt att lära lite mer om hur det funkar. Kanske kommer det ännu mer även om man plockat "rent" någon vecka tidigare....

      Håller med dig till fullo !! Det är en väldigt tillfredställande känsla att kunna fixa maträtter med egenplockade/egenskördade svamp, bär, grönsaker. Visst....det finns i matbutiken å jag har nog tillräckligt med cash för att kunna köpa det mesta. Men det är liksom inte samma grej som att plocka fram en påse ur frysen och köra ihop en kantarellstuvning på Nyårsafton. Det är både gott...och så minns man utflykten ut i skogen den där dagen....

      Radera
  3. Jag har varit dålig på att plocka gratismat i skogen de senaste åren. Kantareller är väldigt gott, men plockas bäst när man ändå har vägarna förbi ut i skogen. Att aktivt leta efter dem är mest frustrerande.

    Jag har däremot plockat halvvilda hallon i en dikeskant i sommar. Brännässlorna var inte att leka med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha...just det där har jag hört många gånger just i år. Sambon har bränt sig på nässlor vid just hallonplockning. Tydligen går det även igenom heltäckt tunn klädsel. lömska rackare de där nässlorna. Det verkar vara något symbiotiskt med just nässlor och vilda hallon, jag har iakttagit att de verkar växa tillsammans vid nästan varje tillfälle.

      Väldigt bra vildhallonsäsong 2026, det har blivit 8 liter hittills. Vi har massor med hallonsnår på tomten. De har funnits här i alla år, men just detta år verkar extremt avseende hur mycket bär det ger.

      Gratismat är gott !!

      Radera
  4. Svamp är gott, men jag har tyvärr inte tålamod tillräckligt för att plocka själv.

    I sommar har jag vid några tillfällen däremot försökt att ta tillvara på lite alla de bär som finns på tomten, men efter att ha fyllt ett litet tråg med vinbär eller krusbär brukar jag känna jag att jag gjort mitt för den här säsongen. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nå...jag är ungefär likadan som dig. För många år sedan upplät jag mitt jordgubbsland åt en kvinnlig bekant som plockade i bikini. Hon frågade om jag ville ha något betalt...men jag sa att det är tillräckligt bara att se dig plocka i den där minimala bikinin 👀.

      Krusbären blir det mycket av i år, men de är inte klara ännu.

      Nä, jag är för otymplig och klumpig för att plocka bär på otillgängliga ställen. Tänk dig Hulken med sina jättehänder nypa små jävla blåbär. Tur att alla är olika och någon annan kan plocka där jag går bet.

      Hjortron och Kantareller....Guldet i skogen....gör jag undantag för 👀.

      Radera
  5. Jag har plockat några jordgubbar från en kruka på uteplatsen, räknas det? ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hell yeah girl !! Jag räknar även om du plockar ner några förpackningar italienska jordgubbar i varukorgen inne på Willys. Ty "lär dig livets svåra gåta, älska, glömma och förlåta".....

      Radera
  6. Väldigt generöst och ovanligt att folk avslöjar sina ställen, rätt löjligt egentligen... Synd att många är så hagalna att de ska renplocka när de hittar, godare med nyplockat o bättre fler ges chansen till lite plock.
    Skrattade gott åt ditt bikinisvar ovan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apropå renplocka, här i Norrland är det belagt med spöstraff att plocka allt ute på en hjortronmyr. I teorin kan man plocka även halvmoget och koka sylt med rikligt med socker. Men se det är förbjudet, man plockar endast helt mogna bär som släpper lätt när man tar dom med fingrarna.

      Bikinibrudar har alltid företrädesrätt.

      Radera
  7. Jag "gav bort" mina kantarellställen när jag flyttade från en ort för något år sedan. Mannen i familjen började nästan gråta av tacksamhet, de hade åkt i mil för att hitta den perfekta skogen, men så fanns de inom promenadavstånd från huset. När jag var i Norge och bodde på ett airbnb mitt ute i vischan hittade jag massor med kantareller och berättade det för husägaren, var undrade hon försiktigt och jag skickade en pin på google. Hon undrade om jag verkligen ville dela med mig av min fyndplats, men ja, själv har jag liksom inga planer att tuffa upp till Trondheim varje år för att plocka en påse kantareller när jag hittar nytt regelbundet (även om denna torka inte gör några mirakel för den frågan).

    Min mamma är en sån som kommer hem med flera kilon varje tur. Hon berättar även glatt till de som undrar var hon hittar dem med motiveringen att det spelar ingen roll hur många som är där och plockar, hon hittar svamp ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är en väldigt fin människa Linn 😀. Mycket större än jag 😀.

      Härom dagen hörde jag en berättelse om en kvinna som varit uppe i fjällvärlden nu i år och på andra sidan en fjällbäck sett massor med "gula blommor" längs fjällsluttningarna. så hon tog sin lilla hund på axlarna, vadade över fjällbäcken och såg miljontals och åter miljontals perfekt mogna hjortron. Tog av sig alla kläder och gjorde "påsar" av dessa som hon fyllde. Kunde inte sluta plocka, det är det där som kallas för "hjortronfrossa" (att likna vid guldfrossa eller kantarellfrossa). Guld är guld i vilken form det än kommer.

      Sedan kan jag väl tänka mig att hon blev lite ifrågasatt där hon kom gående i vandringskängor och underkläder med en king charles spanel vid sin sida 😀.

      Kantarellställen i Trondheim tycker jag det är OK att avslöja 👀.

      En del människor är såna, de hittar bär och svamp överallt. Äpplet har inte fallit långt från trädet i ditt fall.

      Tack för roliga anekdoter !!

      Radera