Gästinlägg: Skogsanna

Ibland resulterar mitt bloggande i mer än bara sidvisningar och sporadiska kommentarer. Speciellt under min akuta sjukdomsperiod, för lite drygt två år sedan, fick jag en del empatiska mail vid sidan av kommentarsfältet som upplevdes stärkande i den belägenhet som jag då befann mig. 

För ungefär ett halvår sedan fick jag ett uppskattande mail från en fram till då anonym läsare av bloggen. Den kontakten ledde fram till en mailväxling sedan dess, och ganska snart en uttalad önskan om att träffas då vi delar både ungefärlig geografisk placering och en gång i tiden samtidigt trampade samma korridorer i samma gymnasieskola. En gång för väldigt länge sedan alltså.

Hur får man till en träff med en flyktig, eremiterande och ljusskygg varelse som bor under en sten ute i skogen ? Inte så väldans lätt är svaret 👀.

Men kvinnor är som bekant både envisa och ihärdiga. Till slut hade jag inga bortförklaringar och undanflykter kvar. På slutet av träffen hasplade jag ur mig "Skriv ett gästinlägg vet ja, berätta lite om din egen investeringsresa !!".  Plötsligt en dag damp det ner en text i min inkorg.

I avsikt att undvika missförstånd så vill jag betona att bilder, bildtexter och dess tolkning, ifall de upplevs kränkande, är ett verk av redaktionens sjuka fantasi och har intet att göra med gästbloggarens friska oförstörda sinne.

Jag lämnar över ordet till Skogsanna:  

"Jag har sett ett norrsken! 

Inte så ovanligt här uppe i Norrbotten under den mörka årstiden men det var inte vilket norrsken som helst, det var Northernlights! 

Northernlights hittar man, som ni som följer hans blogg vet, säkrast på biblioteket där han glatt hälsar på bibliotekarien när vi kommer in. Vi sätter oss passande nog på avdelningen för ”kropp och själ” där vi fick ett par timmars samtal av den där goda sorten där man känner att det verkligen är en dialog och att båda får komma till tals. 

 "Men hej Northern....är du här på bibblan nu igen !??"

Vi pratade om våra respektive jobb och arbetsgivare, att sluta jobba, att jobba mindre, investeringar, spara pengar, slösa pengar, nutid och dåtid. Om att identifiera sig med jobbet eller inte.  

Min egen sparresa har initialt bestått av husköp, flyttar och husförsäljningar med ganska gott resultat, den första resulterade i 50 000 kr som stod på Swedbanks Allemansfond i 17 år med både stora ned- och uppgångar innan det var dags att skatta för husförsäljning nummer två och tre. Där vid 45+ kom tanken på att det går att göra något klokt med pengarna för framtiden. Inte för att jag hade varit slösig, egentligen har jag varit ganska snål, men plötsligt uppenbarade sig möjligheter som jag aldrig tänkt på tidigare. När jag tittade på mina sociala medier slogs jag av tanken att det är inte prylarna och resorna jag är avundsjuk på; det är den lediga tiden som lockar.   

Investeringsstrategin har därefter varit månadssparande i svenska och globala indexfonder, mitt intresse för att läsa på om aktier och bolag är minimalt och då passar indexfonderna perfekt. Går det bra för alla andra så går det bra för mig, går det dåligt för mig tröstar jag mig med att det går dåligt för de andra, det är good enough för mig. Jag erkänner mig stolt vara en indexkramare men det har inte hindrat mig att prova andra investeringsformer, mest för att lära mig mer, dock utan att lyckas slå index i någon nämnvärd utsträckning.

 Månadssparande i Indexfonder är en utmärkt strategi

Medan pengarna växte på ISK’n lyssnade jag på poddar, läste bloggar och i samband med pandemin blev det plötsligt möjligt med kurser i bland annat personlig utveckling och pensionslösningar på Zoom. Det är guld värt för en som har 100 mil till Stockholm och inte är så sugen på ensamresor.

De bloggar som jag fastnat för är de som filosoferat över livet och hur man använder tiden snarare än de som handlar om placering av pengar.

Att matlagning är ett stort intresse går inte att missta sig på när man läser Northernlightsinvestments blogg och mycket blir det varje gång! Man kan tro att hushållet består av närmare 10 personer men det smarta är att laga mat som går att variera med olika tillbehör de närmaste dagarna. Eftersom jag själv är en lite "motvillig" matlagare har jag försökt ta inspiration av matinläggen och det har varit skapligt framgångsrikt i mitt hushåll även om jag inte har börjat laga till 2 kg kyckling på en gång (än).  

Vid det här laget är det svårt att inte komma in på vad som betraktas som traditionellt manligt och kvinnligt i samhället. 

NLI (med uppriktig förvåning): Vet du, det finns män som inte kan koka ihop en enkel sås! 
Jag (lätt indignerat): Jag vet, jag lever med en. 

Hur upplevs han då? Ödmjuk inför omgivningen och tillfreds med att ha slutat jobba. Snäll. Prestigelös. När något ämne engagerar hettar språket till och kraftorden kommer för att understryka vikten i uttalandet som kryddor på de maträtter han försöker inspirera oss med.  

Om man lyssnar noga på norrskenet en riktigt kall vinternatt hör man att det sprakar om det. Northernlights har den tornedalska satsmelodin i talet och är försedd med ett betydligt större ordförråd än genomsnittssvensken vågar jag påstå. 

Vi har fått vissa hintar på bloggen om utseendet; en bredaxlad stridsvagn med glasögon och överarmar som passat på en utkastare, man förstår att den vanliga storleken på blodtrycksmanschetter inte passar. Northernlights ser ut ungefär som man kan vänta sig av en som styrketränat i många år. Dagen till ära har han i alla fall fått på sig en av de hela t-shirtarna ur högen som inte bestod av reklamtröjor.

Snäll, prestigelös och med många år på gymmet

 Sedan fortsätter samtalet med investeringsstrategier (utdelningsaktier kontra indexfonder), a-kassa (där jag fick mig en uppsträckning), stress, utmattning, sjukdom, mer jobb, framtidsplaner etc. 

Min ISK räcker inte ännu till en FIRE och jag lär inte bli uppsagd så jag får hålla ut några år till. Egentligen tycker jag att jag har ett ganska bra arbete. Målet framöver är att arbeta mindre och flexiblare i en egen konsultfirma men låter inte det som en omöjlighet?

Jag har satt upp en vision för min arbetstid; att kunna vara ledig fem veckor i juli, jobba halvtid i maj-juni och augusti, vara ledig åtminstone tre veckor kring jul och sedan ha möjlighet till en vecka på våren för skoterresa och en vecka på hösten för resa till varmare land. 

När folk i min omgivning frågar hur länge jag ska jobba brukar jag säga till 60; då tittar de forskande på mig men ingen har vågat fråga hur det ska gå till. Så jag fortsätter att laborera med uttagsplaneraren på minpension och lägga till den avkastning som borde kunna tas ut från ISK’n.

Svårigheten är som så många konstaterat att veta hur mycket man behöver och hur uttagsstrategin ska se ut. Jag fortsätter att inspireras av alla er som kommenterar här och av de av er som bloggar själva. 

Tack för inspirationen NLI, det var ett givande samtal, hoppas att vi får tillfälle att fortsätta det någon fler gång."

Jag tackar Skogsanna för dessa vänliga och insiktsfulla rader. Det är alltid ett stort nöje för mig att läsa om hur människor försöker få till ett alternativt liv med större frihet i vardagen genom långsiktigt sparande. Därtill är det inte varje gång som det är så här smärtfritt att få till ett nytt blogginlägg !!

Har du någon fråga till

gästbloggaren Skogsanna ??

// Northernlightsinvestment