Jag kallade den där Glöggen för "72´ans Julglögg" (skrev till och med för ovanlighetens skull ett recept på datorn med clip-art å allting) eftersom det var gatunumret från där mina föräldrar flyttade, tillika miljonprogrammet där jag växte upp och sprang omkring som barn under hela 70-talet i dåtidens oskyldiga lekar med mina gelikar ur de numerärt stora barnkullarna.
En annan passning till 72 var att Glöggen till varje volym rödvinsflaska spetsades med 7 snapsar (á 5 cl dvs en halvflaska) Portvin och 2 snapsar (även det á 5 cl) Starksprit (Whisky, Rom eller någon Vinsprit). Med vinsprit menas alltså någon variant av destillat från vin.
Glögg ska i min mening vara likt Synden, dvs både Söt och Stark 👀.
Under alla år sedan dess har jag gjort egen Glögg vid kanske 7-8 tillfällen, inte så förskräckligt ofta alltså. Livet, bekvämligheten och hamsterhjulet kommer emellan. Men nu har jag inte längre så många undanflykter att framlägga till min fördel och det är roligt att Julpyssla även med annat än att klippa kulörta änglar i crepespapp och tillverka smällkarameller av dassrullar 👀.
Så idag har jag "kokat" (OBS absolut inte koka) en batch Glögg som går i 72´ans tecken men inte följer receptet slaviskt. Det passar ju bra både eftersom det är Lucia i morgon och jag aldrig följer några recept slaviskt, det måste alltid finnas en viss konstnärlig frihet 👀.
- Man börjar lämpligen med att fixa ihop alla ingredienser från deras respektive utskänkningsställe. Annars blir det ett fasligt spring till grannarna, det minns jag att jag själv gjorde ibland ner till tant Gerda på bottenplan för att låna en kopp socker eller mjöl när mamma skulle baka och inte hade allting hemma.
- Vet faktiskt inte hur vanligt det där är nuförtiden, inget litet barn har då någonsin försökt låna ingredienser av mig. Å andra sidan ser jag ut som en polsk torped, å de är nog inte kända för att baka så ofta 👀.
Allt utom Socker...och Pepparkakor...och Mandel
- Kvällen före (igår alltså i mitt fall) placerade jag i en stor glasflaska med lock: det orangea tunna skalet från en apelsin (använd potatisskalare), en ungefär 2 manliga tummar stor bit färsk ingefära tunt skivad, 3 nypor bortglömd saffran, 6 kanelstänger i mindre bitar, 1 vaniljstång i mindre bitar och vaniljkornen urskrapade, en manlig näve russin, 20 hela nejlikor, 1 matsked grovt krossad kardemumma, saften från den där gulliga apelsinen, 3 dl socker....och häller över 1 flaska rött vin.
- I mitt fall blev vinet av fabrikat "Appassinero Appassimento" (alkoholhalt 14,5%) i en så kallad Bag-in-Box för fyndpriset 199 Kr.
- Skaka om några gånger under kvällen så att sockret börjar lösa sig. Låt stå över natten och dra sig, det blev 14 timmar för mig innan jag gjorde något mer tidigt nästa arbetsbefriade förmiddag (klockan 11).
- Använd en tätslutande flaska/behållare med ganska stor öppning eftersom ingredienserna sväller en del i vinet och annars kan vara svåra att få ut ur flaskan. Anden i flaskan vill inte frivilligt lämna sitt bo helt enkelt 👀.
- Häll alla ingredienser i en stor kastrull, skölj ur nattförvaringsbehållaren med ytterligare 2 flaskor rödvin så hela Anden lämnar sin boning, det blir alltså 3 flaskor (2,25 liter) vin totalt.
- Värm försiktigt (uppskattningsvis ca 50-60 grader temp), men absolut ingen kokning, under samtidig omrörning i ca 5 minuter. Kvarstående sockerkristaller känns tydligt med sleven (det går lite trögt) och lika tydligt känns det när de lösts helt (det går geschwint att röra sleven).
- Dra av från värmen, låt svalna under lock några timmar. För mig blev det 4 timmar.
Värm försiktigt....inte koka !!
- När det svalnat helt och hållet är det dags att gå i med starkvarorna. Fortifiering brukar det kallas på snofsigt vinspråk.
- Portvin är ett intressant starkvin (20%) från Portugal med fascinerande historia, läs gärna på om hur det blev en favoritdryck för England under 1700-talet och alla de där lömska munkarna. Eau-de-Vie är ett klassiskt vindestillat (38%) av typ konjak, fast det får inte kallas konjak då det inte kommer från Cognac utan istället får nöja sig med att kallas brandy. Fast här i Norrland är sånt där lättbegripligt, tänk om vad som helst skulle få kallas att det kom från Norrland 😱.
- Eau-de-Vie betyder tydligen "Livets Vatten", men så långt vill jag absolut inte sträcka mig. Det epitetet ger jag istället till vårt norrländska kranvatten.
- Hur som helst, jag pytsade i 35 cl Portvin och 35 cl sån där falsk Cognac.
Glögg ska vara som Synden,
både Söt och Stark
- Låt det stå och begrunda sitt öde i ytterligare 2 timmar innan alla kryddorna silas bort, jag kör först med ett standard durkslag och därefter en andra sväng med en så kallad hushållssil. Önskar man fraktionera bort ytterligare får man gå på med en silduk, fast det tycker inte jag behövs i detta fall. Kryddsättningen är ju inte speciellt finfördelad.
Kryddavskiljning steg 1
- Tappa upp på för ändamålet lämpliga flaskor 👀, det håller sig utan problem ända fram till Nyårsafton (alltså 2-3 veckor) om man inte druckit upp allting innan dess såklart. Efter Nyår, nästan direkt efter Annandagen till och med, tycker jag dock personligen att glöggsuget avtar mycket snabbt.
72´ans Julglögg anno 2025
- Klassiska glöggtillbehör är naturligtvis russin och hackad mandel. Utöver det serverar jag, som är en mycket enkel och okomplicerad varelse, i all enkelhet med helt vanliga naturella Pepparkakor. Möjligtvis kan det accepteras att en Lussebulle smyger sig in.
Å därmed tillönskar jag alla bloggläsare en fröjdefull Lucia !!
Vad har Du för relation
till Glögg !??
// Northernlightsinvestment
Din högt alkoholhaltiga glögg påminner mig om när jag en Lucia för många år sedan arbetade på landstinget. Det bjöds på någons hemmagjorda glögg och den serverades i mer än halvfulla kaffemuggar av papp. Den kändes stark men god så jag drack upp den. Väl tillbaka på kontoret insåg jag att jag kl. 15 på em var halvfull och det kändes helfel att vara halvlurig på jobbet så jag flexade ut och gick hem.
SvaraRaderaKommande lucior var jag mer försiktig med den hemmagjorda glöggen.
Hur gör man om man inte har en manlig näve :)? Jag har ocksa gjort egen glögg nagra ganger, men jag använde mig av köpta kryddor i en liten pase, tror faktiskt jag har nagra kvar. Far kanske försöka mig pa det igen. Tyvärr finns inte pepparkakor att köpa där jag bor, och jag orkar inte baka själv igen. Det är sa mycket med att först göra degen, sen kavla, kavla, kavla, trycka ut och grädda i ugnen. Jag har blivit för lat helt enkelt. Men jag skulle gärna ha smakat din glögg!
SvaraRadera/Annika
Mysigt, känner att jag kanske får utöka julbrödsbaket till att inkludera glöggkokning! Fick ett recept från min mormor för många år sedan men har ännu inte provat det. Dricker inte värst mycket glögg och därav att jag tyckt det räcker med nån köpeglögg. Drycken som sådan gillar jag.
SvaraRaderaDet där med att låna ingredienser har jag varit med om en del, har för mig att det t.o.m hänt på nuvarande adress där nån gång i början. Numera händer det inte, egentligen en rätt trevlig sak där man växlar några ord och visar sin utsatthet och senare sin tacksamhet när man återgäldar/återbördar det lånade.
Intressant projekt. Jag kan tänka mig att det blir lite roligare en glöggen man köper på bolaget. Men jag dricker glögg ungefär 3 gånger om året, och då är en gång på jobbet, så det kanske är lite mer jobb än det är värt.
SvaraRaderaGlad lucia!