Det är inte mycket det, att få 0% i sparränta på sina pengar. Kan inte kallas för ett sparalternativ ens, utan i praktiken med den urholkande inflationen så tappar våra sparpengar nu storleksordningen 0,3% i värde för varje månad som passerar. Ett förlustalternativ alltså.
På mitt Kivra kom idag en liten information från Resurs Bank om det annalkande:
Dags att göra något vettigt med Buffertsparandet
Ingen vettig bank vill urholka sin kundkrets. Utan kunder ingen vinstmarginal så Resurs Bank passar samtidigt på att locka med ett alternativ, Sparkonto Max med 2,6% inlåningsränta. För närvarande alltså, det där lär väl fortsätta justeras nedåt.
För den som vill fortsätta med Resurs Bank
Jag har sedan tidigare flyttat över, när räntan sänktes till 1%, Resurs Bank delen av mitt Buffertsparande till de andra Spar+ konton som jag har på Avanza (Santander Bank=2,30% och Collector Bank=1,95% i skrivande stund). Inte heller detta lär vara inflationstäckande placeringar långsiktigt.
Dessutom avser Avanza, vad jag kan förstå, avsluta dessa samarbeten inom kort. Känns som att informationen varit otydlig, eller så har jag legat under en sten i några månader.
Men Avanza hoppas kanske på att kunderna med likvida medel lojt och likgiltigt ska låta dessa glida in på Avanzas egna lösningar för kontant sparande (=1,75% inlåningsränta).
- Så vad ska vi långsiktigt göra med de likvida medel som vi, av individuella anledningar såklart, väljer att hålla utanför de turboladdade och ibland onödigt volatila börsmarknaderna men ändå vill försäkra oss om långsam men stadig förräntning som åtminstone spöar inflationen ??
"Kan Ni verkligen garantera mig 4-6% årligen !??"
Under årens lopp har jag ett flertal gånger ställt mig den frågan, hur den likvida delen av min ekonomi ska hanteras långsiktigt. Jag har tyvärr en tradition av att bejaka bekvämlighet parat med ett drag av utstuderad lättja. Så jag har bara låtit den delen av min ekonomi vila inne på några Spar+ konton, ovan uppräknade samarbetspartner helt enkelt.
Men nu rycks den fluffiga bekväma mattan undan från under mina fötter. Går inte att längre sitta om morgonen nyvaknad på sängkanten och behagligt dingla med tårna i i den täta luggen.
Så här ser för övrigt utvecklingen av mina likvida medel ut sedan Januari 2020, en mattlugg som har stabiliserats kring 17% av totalen i likvida medel.
Utveckling för Northernlights Buffertkassa år 2020-2025
Tyvärr har jag inget bra svar själv på var man ska allokera sina likvider. Jag är nu, som vanligt i sista stund, ute och pejlar tänkbara alternativ.
Det finns Räntefonder, fonder som handlar med Företagsobligationer, Avkastningsfonder, High Yield fonder, Högräntefonder och vanliga Sparkonton. Säkert finns det många andra alternativ.
För ungefär en månad sedan, närmare bestämt 11 Februari, skapade jag en bevakningslista benämnd Räntealternativ 250211 och grävde fram några tänkbara (?) alternativ.
Kanske några tänkbara alternativ till Sparkonton ??
Hur gör du ??
Har du några bra alternativ
till Sparkonton ??
//Northernlightsinvestment
Ja du, låter pengarna ligga och skvalpa till 2% ränta, då jag vill ha den där bufferten. Någon tusenlapp mer eller mindre om året orkar jag inte bry mig om. Hade väl kunnat köpa preferensaktier för hälften, bara för att få nån sorts avkastning. Men kommer nog inte göra något alls.
SvaraRaderaHej Broder !! Skönt att höra att det finns fler som jag 👀. Preferensaktier är en idé, som naturligtvis innebär att det definitivt är investerade medel. Det mesta skakade ofrånkomligt där i Mars 2020.
RaderaMen definitivt en tanke, om jag blundar för historiken. Nu har jag en hel del i just Finans och Fastighet, inklusive "fixed income". Men kanske kan kasta in en del ytterligare där.
Tack !!
Jag brukar till och från fundera på detta, utan att igentligen komma framåt.
SvaraRaderaFör närvarande har jag min ”säkerhetskassa”, dvs den som jag ska använda när börsen tokfaller och jag inte vill sälja av under en period, hälften fördelat på några obligationsfonder och andra halvan i olika räntekonton. Ofta låser jag dessa räntekonton i olika rullande 3 månaders perioder för att få några tiondelar högre ränta. Nu tror jag man kan få dryga 3% med 3 månaders låsning.
Ett alternativ är ju skattekontot. När det var 0-ränta så var skattekontot ett av Sveriges bäst avkastande konton. Nu ligger det på endast skattefria 1,125%, vilket motsvarar 1,6% skattad ränta.
Obligationsfonderna gick väldigt bra 2024, taktade på ca 12% årligen. Nu har de försämrats och är ner mot ca 4-6% årlig avkastning.
Det finns ju Kameo som kan generera uppåt 7-12%, men man måste då vara aktiv och värdera risker samt sprida på många utlåningar. Tror inte det är för mig.
Eftersom jag planerar att öka räntedelen framöver funderar jag på om man kan hitta något som rör sig helt oberoende aktiemarknaden, typ råvaror, för att komma bort från aktierisken men ändå få något mer än dessa låga räntor. En risk som Coronakraschen visade var dock att blir det riktig illa rasar nästan allt. Svårt att både ha kakan och äta den.
Kommer du på någon smart lösning att krama ur några extra % utanför börsen är jag nyfiken.
Glömde att jag även har guld-ETFer. Detta för att få en annan risk än aktierisken men med möjlighet till högre avkastning än ren ränta. Jag ser dessa inte som en riktig del av min säkerhetskassa, mer som en diversifiering av olika typer av risker. Men de spelar en roll i hela allokeringen och kan tillsammans med räntor och obligationer balansera mot aktier
RaderaÄven jag har cirkulerat kring dessa frågeställningar många gånger, det verkar vara en unison upplevelse att söka inflationssäkrad avkastning till låg risk. Egentligen har jag aldrig landat i något utan bara flutit med strömmen, död fisk syndromet. Nu tänkte jag försöka göra något som åtminstone vid första anblick förefaller vettigt.
RaderaDet här inlägget tillsammans med dess kommentarer och det jag läser på andra bloggar har väckt tanken i mig att jag antagligen ligger på för hög buffertkassa. För stor säkerhet, för stor höjd för negativa händelser. Men jag kanske behöver det för att sova sött om natten.
Kameo...det är något liknande Savelend som ngn kommenterade nedan ? Tror inte heller att det är något för mig.
På FIRE 2025´s blogg kommenterade jag nyligt att det kanske blir ngt liknande din lösning att jag "investerar" hälften i preffar, företagsobligationer etc och den andra halvan till räntebärande konton. Just nu ligger allt på räntebärande konton som i praktiken är en inflationsfälla.
Ett tag övervägde jag ngn form av "Allväders-portfölj". Räntor korta/långa, obligationer, aktier, råvaror. Har sålt av allt detta exklusive utdelande innehav i samband med att jag 2018/2019 satsade mot utdelningsinvestering. Hade kvar innehav i en Guldfond av ren nyfikenhet och den visade sig balansera allmänna nedgångar bra. Men till slut sålde jag även den.
Min tanke med inlägget var att pejla om någon annan har en smart lösning 👀.
Vilken risk/säkerhet man vill ha är väldigt personligt, och varierar under ens livstid. Som jag tänker så måste man ta risk om man primärt behöver/vill bygga kapital. Antingen för att leva på eller av andra skäl. När man kommit så långt att man kan leva gott på det kapital man har finns skäl att överväga om behovet/önskemålet att bygga mer kapital är så stort att risken är värt det. Någon gång kan det mycket väl smälla till med en mycket kraftig nergång. Är man då under uppbyggnadsfasen så är detta något man får ta, man har förmodligen många år på sig att återhämta detta. Men om man nu har en begränsad livslängd framför sig så har man en annan tidshorisont. Tiden att återhämta finns inte på samma sätt. Och även om den finns så behöver man fortsätta att ta av och urholka kapitalet, det behövs inte så länge man lönearbetar och bygger.
RaderaMitt resonemang är att ju mer kapital man har, och ju äldre man är desto mindre skäl finns det att ta risk. Att skydda kapitalet från en stor krasch är viktigare än att fortsätta maximera avkastningen. Jag tycker inte 17% ränta låter högt för dig förutsatt att du långsiktigt kan leva bra på resterande 83%. Skulle börsen krascha i morgon och ta många år på sig för återhämtning lever du ändå gott. Du kanske då till och med går in med en del av dessa säkra medel och köper riktigt billiga aktier när de är på väg upp igen?
Mitt mål är att successivt öka upp min säkra/alternativa del till ca 20% pga detta resonemang. Jag skrev lite översiktligt om det och min tanke om riskhantering i ett inlägg i början av februari på min blogg.
Definitivt är det så, tidshorisonten påverkar risk och investeringsapproach. Har man 40 år på sig till pension så är det bara gå all-in och betrakta alla baisseperioder som en möjlighet att gräva fram ännu mer pengar och kasta på elden. Önskar man (jag alltså) att det genomförts där när jag började förvärvsarbeta för 40 år sedan. Men då sparade jag på räntekonto istället för på börsen. Investeringar kom med i bilden först för ca 12 år sedan för mig.
RaderaJag klarar mig väl på 83% investerat, speciellt med tanke på en tjänstepension som ger ett tillskott och att jag investerar i kontantutdelning. Redan nu, vid den här ynkliga sättningen, har frågeställningar kring att man tvekar inför att sälja av tillgångar som minskat i värde utan istället söker sig mot att ta från en buffert. Som utdelningsinvesterare är det inget som behöver övervägas, det går inte att stoppa flödet. Det ramlar in dag efter dag, materialiseras inne på kontot över natten. Jag bryr mig inte att totalavkastningen i haussetider fixar att hänga med index.
Att släppa det slaviska fokuserandet på värdet på nedersta raden har för mig varit befriande.
Men samtidigt, varför ligga med så stor andel likvider bara för att det är möjligt. Men jag förstår din tanke kring att ta mindre risk. Risken är dock en ekvation som inbegriper många individuella faktorer som civilstånd, om man har barn eller inte, hur man har arrangerat sitt sparande, hälsoläge, behov av adrenalinkickar, personlighet osv....
Jag har det väldigt blandat och känner väl inte att jag hittat en bra lösning. Rent generellt har jag använt räntekonton (just nu Santander, Morrow och Moank) och en långräntefond, men jag har också experimenterat lite med preferensaktier.
SvaraRaderaSlutsatsen är väl att det inte finns någon gratis lunch någonstans. Långräntefonder och preferensaktier tappar mycket i värde när räntan går upp och man kan tappa det man hade fått in.
Räntekonton ger en avkastning som knappt täcker inflationen och man får verkligen jaga runt för att hoppa på den bank som just nu vill öka mängden kunder med hjälp av högre ränta.
Preferensaktier har en företagsrisk och jag tror det är en handfull som just nu ställt in utdelningarna med kraftiga prisfall som följd. De har också rent generellt dålig likviditet. Många handlas för kanske några hundratusen per dag. Skulle många vilja frigöra pengar samtidigt lär priserna rasa.
Så jag har inte hittat en balans på avkastning, tillgänglighet och säkerhet jag är riktigt nöjd med.
Tack, jag ska kolla upp olika räntekonton inom kort, lägger till Morrow och Moank till listan, och initiera en flytt av kapitalet. Eller, snarare en kapitalflykt från Avanza 👀. Har nyligt skapat en väg in till Savr, tänkbart för att lägga den halva av bufferten som omallokeras till "investerad" från dagens räntekonton.
RaderaHar insett att jag måste bli mer "aktiv". En gång i tiden var Skandiabanken bra för att spara på räntekonton. Sedan blev det bara skräp av det. Har en tid känt att Avanza´s "förbättringar" inte är för mig utan bara kosmetika utan något egentligt bra. Jag gillar tjejer utan spackel, samma lika med banker 👀.
Den där balansen som du beskriver är viktig. Måhända är det min egen balans kring buffertkassa och investerat som jag ifrågasätter i det undermedvetna. Mina behov är kanske för lågt ställda från den utdelande delen av min ekonomi som skapar kassaflöde. Har inneburit att jag slentrianmässigt låtit en alltför stor del passivt glida in på räntekonton när de istället borde investrats. Här har även USD/CAD bromsat då den höga nivån gentemot SEK för mig begränsat det geografiska området för investering i individuella kontantutdelande aktier.
Tror att likvida medel tyvärr allra bäst bör få skvalpa med bäst det går på enklast möjliga konto. Har man flexibelt bolån vilket jag själv har är det ett ultimat alternativ. "Hög ränta" och möjlighet ta ut pengarna vid behov. Rena räntefonder brukar har väldigt låg ränta och de övriga brukar komma med risk. Att stoppa i prefaktier kan man göra om man är beredd att vid behov INTE kunna ta ut pengarna alternativt förlora en del av pengarna om bolaget går kasst...
SvaraRaderaBelåning i olika former har jag funderat över. Främst på den tiden när jag lät buffertkassan sjunka ner mot 8% och ibland överfölls av FOMO.
RaderaNu har jag lämnat FOMO bakom mig (så gott det nu går) och buffetkassan är 17% så det finns ett investeringsutrymme nära till hands.
Den nu pågående processen inom mig utifrån rimliga framtida behov verkar leda mot en insikt av att jag sitter på för stor likvid buffert. Så det blir troligtvis en ökad investeringstakt framöver när tillfälle ges.
Jag har liten erfarenhet av bolån, även av lån i största allmänhet. Jag googlade flexibelt bolån, det verkar intressant:
"Flexibla återbetalningslån fungerar ungefär som ett "typiskt" amorteringslån. Skillnaden är att du har större flexibilitet om du kan betala för mycket, underbetala eller ta en bolånesemester . Vanligtvis skulle det inte finnas någon risk för sanktionsavgifter, såsom avgifter för förtida återbetalning."
Savelend
SvaraRaderaHört talas om detta på olika bloggar. Googlade, omdömena varierar kraftigt kring P2P grejer. Känns för osäkert för mig tyvärr.
RaderaTack för input !!
Har Rocker Plus betalkort då jag var aktiv när de hade kampanj för ett par år sedan. Kostar mig 29 kr/mån men på grund av 4,25% cashback på köpen (upp till 100 kr i total cashback/månad) så går jag +71 kr/mån varje månad.
SvaraRaderaDe har sparränta på 3,6 %, men bara upp till 50 000 kr, därefter 2,8 %. Om jag skulle uppgradera till Premium-varianten (kostar 99 kr/mån men ger upp till 200 kr i cashback/månad) har de 4,3 % i sparränta upp till 50 000 kr, därefter 3,6 %.
Känns som det bästa alternativet för mig i alla fall då jag redan har rätt bra cashback.
Utan cashback motsvarar Plus (upp till 50k) en sparränta på 2,9% och Premium 1,9%, då blir det inte lika mäktigt längre även om Plus-varianten ändå ligger i toppskiktet.
/Arbetsplanen
Sambon håller på en del med cashback grejer, vet inte vad hon kör med nu. Tilläggas bör att hon shoppar betydligt mer än vad jag gör på nätet etc. Jag shoppar mest på Willys, ICA och Coop det som för stunden förefaller prisvärt för att jag ska fixa vardagen på ett bra sätt.
RaderaOm allt går väl blir det dock en del resor framöver till sydligare nejder och dessa måste ju betalas på något vis 👀 och då kan det vara bra med ngn kortvariant som ger cashback (antar jag alltså för min erfarenhet av att tillämpa detta är begränsad). I dagsläget har jag ett OKQ8 Visa som ger checkar tillbaka med jämna mellanrum. Jag har höjt krediten på detta, före jag slutade arbeta, så att det ska funka.
Däremot kan det vara svårt att få nya kort i FIRE, men betalkort kanske är OK. Rocker låter som en bra lösning, det funkar även för mig att gå +71 Kr/månad under de förutsättningar som du beskriver. En bra idé, jag ska kolla upp det där. Jag betalar gärna 29 Kr till någon om jag får 71 Kr tillbaka 👀. Sparräntorna är även de schyssta nivåer. Men det där var kanske bara en kampanj ?
Tack !!
För att gå +71 kr/månad skulle du behöva handla för en hel del (40 000 kr) då man verkar få 0,25% cashback nu på Plus från start, sedan kan du rekrytera fler eller använda en inbjudningslänk vid start för ökad cashback. 11 600 kr/mån täcker månadsavgiften (29 kr/mån) vid 0,25% cashback, och då får du tillgång till sparräntekontot på 3,6% upp till 50 000 kr.
RaderaOm du kör via en inbjudningslänk får du 0,75% cashback från start (vid Rocker Plus) och 250 kr på kortet. Då krävs ett spenderande på 3867 kr/mån för att täcka månadsavgiften genom cashback.
https://rocker.com/referral/4f055a74-6066-4fef-8477-493d5d93c270
Använder du min länk kommer jag få 0,5% cashback till samt 100 kr insatt.
Verkar inte som att sparräntorna är en kampanj, Rocker har legat högt/högst av alla typ alltid.
/Arbetsplanen
Ja, såg det. Räknade på det igår och tänkte att det kan inte stämma med +4,25% cashback, om något är för bra för att vara sant så är det oftast inte sant.
RaderaSedan googlade jag, läste nuvarande villkor och förstod att det var ett bra kampanjerbjudande som du fått. Dessa nivåer av shopping kommer jag inte upp i månadsvis annat än enstaka månader 👀.
Tack för ditt engagemang !!
Intressant inlägg. Av dem som finns på din bevakningslista har jag Strand och Lannebo, sen har jag en drös med olika sparkonton, vissa obundna och andra bundna på 3 eller 6 månader. Ser bufferten som en försäkring, och försäkringar kostar tyvärr.
SvaraRaderaEtt bra synsätt, en försäkring och försäkringar kostar !! Men även försäkringar kan man kolla upp och få bättre villkor lägre kostnader etc 👀. För några år sedan när jag tog över huset vid havet kollade jag upp det där, sökte på nätet och ringde runt. Atypiskt för mig, men fick ner premien en hel del.
RaderaHar ännu inte slagit till på några fonder med denna inriktning utan kör med 4 olika räntekonton helt enkelt just nu, 2 på min räkningsbank och 2 på Avanza. Samtliga obundna. Nu tänker jag mig att strukturera upp detta bättre, förhoppningsvis.
Tack !!
Som alla andra skriver, inget riktigt bra alternativ. Jag har valt att ha min stora buffert på Volvofinans numera Ziklo bank, fn 2,25% . Ett ok alternativ för mig, med Carpay kredit/tankkort är detta en bra lösning. Jag vill nog inte låsa in denna delen av bufferten utan den ska finnas där relativt snabbt den dagen den behövs. Lilla bufferten har jag på vanlig bank med 0,5% men det är småslantar i sammanhanget.
SvaraRaderaMvh // PP
Mvh // PP
Ja det blir nog bäst så, att inte låsa in den korta bufferten. För mig är det nog mest en fråga om att dela upp bufferten i några olika hinkar, korta hinken, medellånga hinken, jättelånga hinken och den del av bufferten som inte behöver vara likvid längre utan kan investeras.
RaderaJag har en räkningsbank/räkningskonto med ett sånt där 0,5% alternativ och en snabbuffert även där på den banken med 1,75% ränta. Totalsumman kan dock minimeras där, det är en grej jag bör fixa framöver.
Det här inlägget gav mig många tankar och infallsvinklar !! Kul att så många har liknande frågeställningar. Det märks att vi som bloggar och läser bloggar troligtvis är mer ekonomiskt medvetna än genomsnittet 👀.