måndag 12 oktober 2026

Rika Tillsammans

Vi var ute på landet i lördags i strålande solsken och +3 grader och ägnade oss åt traditionsenliga höst- och vintergöromål. 

Mitt i det brusande livet sådär som man måste ibland, städa upp efter sommarens utsvävningar med bubbliga glas, skruva isär altanmöbler och bära in i förrådet, plocka ner tak och väggar från tältpaviljongen, dra på ett sista varv färg med populärnamn Hallon på bordskivorna, fimpa sommarblommor som gjort sitt på komposthögen, plantera om alla pelargoner som varit ute på sommarbete sedan Maj månad inför den långa vinterförvaringen inne på de nyuppsatta fönsterbänkarna, ytterligare ett (sista ?) försök att vinterförvara dahliaknölar enligt konstens alla framgooglade regler så att de kan springa ut i sån där förunderligt vacker prakt nästa sommar. Har aldrig hänt hittills, bara något litet ogräs brukar kikar opp ur en i övrigt Marssteril kruka.

Då säger sambon plötsligt i en kaffepaus efter lunchens Crepes med kyckling, notiser plingar ständigt in på hennes telefon, att Jan Bolmeson har avlidit, han på RikaTillsammans. Va !?? Men han är väl inte så gammal.

Jag har varit med om ganska många såna där tvära kast i min omgivning under de senaste åren, skrev om det en gång i inlägget Skitstorm när det bara dånade in besked om människor som jag pratade med på fredagen om vad som skulle ske under helgen men som sedan var för alltid borta till frukostkaffet på måndagen.

RikaTillsammans kom jag i kontakt med kring våren 2014, när min resa (fast det visste jag inte då) inleddes mot FI. Sambon höll på med investeringar i fonder och det verkade ju gå väldigt bra, så jag googlade lite kring det där och hittade bloggen RikaTillsammans och läste girigt allt om Allvädersportföljer med olika tillgångsslag och kontinuerligt månadssparande genom att betala sig själv först och de bästa Indexfonderna att långsiktigt placera sina pengar i och Omplaceringar osv. 



Betala dig själv först


Så jag tömde alla mina fasträntekonton och köpte ett knippe fonder, betalade till slut mig själv efter ett liv av i barndomen ur nöd förvärvad sparsamhet placerad in på bankkonton. Ett ganska stort knippe vill jag minnas att det var, som vanligt har jag lite svårt att välja när det kommer till nästan obegränsade valmöjligheter. 30-40 stycken spännande fonder var det nog i mitt lilla knippe av diversifierade ängsblomster att lägga under huvudkudden inför nattens drömmar 👀.

Ganska snart, inom några månader, halkade jag dock via andra bloggar in på det där med att bo på en strand i Sydostasien och leva på kontantutdelningar från en global (så småningom) Utdelningsportfölj. En strategi som inte är förenlig med filosofin på RikaTillsammans så jag lämnade en vädersäkrad balans av långräntefonder, korträntefonder, fysiskt guld, cash och aktier (via indexfonder) bakom mig under åtminstone 10 år.

För lite drygt ett år sedan började en god vän tipsa mig om olika poddavsnitt inne på RikaTillsammans. Om tjänstepension, om FI, om RE, om Rikedomstrappan, om Die With Zero, om att spendera sina pengar innan det är för sent osv. Jag är definitivt ingen poddmänniska, jag föredrar min informationsinhämtning i skriven form så jag spanade in några valda transkriberade delar å så fick det vara bra med det.



En delad känsla


Däremot hittade jag så småningom in till det mycket aktiva Forumet och började läsa inlägg inom en stor mängd olika områden mestadels inom privatekonomi, min diversifierade syn på vad som är privatekonomi. Funderar man lite på det där så går det mesta att relatera till privatekonomi.

Nu mot slutet har min vän börjat tjata på mig om jag inte har skaffat ett Användarnamn, för det är ju så praktiskt eftersom det håller reda på vad man läst och inte läst på ett så fiffigt sätt. Nej, jag har inte skaffat Användarnamn....därför att där inne på Forumet patrullerar Indexpoliserna gatorna med viftande batonger och ser raskt till att upproriska Utdelningsinvesterare håller sig på mattan.

Ett kul exempel var när någon skrev ett inlägg och tydligen kände sig tvungen att inleda i stil med "Jag investerar i utdelningsaktier (Gud förbjude)....". Där vill man inte skylta med 219 innehav 👀. 



Du har väl inga utdelningsaktier i Kistan !??


Min vän (som några gånger redan påpekat att jag inte har några bröstarvingar och borde kanske fundera på att göra något med en kontinuerligt växande skattkista; till exempel spendera en del på en ny laptop ❌ eller en bil ✅) och Forumet på RikaTillsammans och den där Skitstormen har definitivt fått mig att börja fundera i nya banor.

Det är för jävligt när människor dör alldeles för tidigt, tyvärr händer det hela tiden någonstans i vår omgivning. Jag tillbringade själv år 2022 några veckor inlagd på avdelningar där liv och plötslig död samsas om utrymmet samtidigt som personalen är på jobbet mitt i sina ändliga livsflöden. Man vet aldrig, det är inte så lätt att Gissa livslängd.


Vila i frid Jan Bolmeson


//Northernlightsinvestment

5 kommentarer:

  1. Jag känner igen mycket av det här. För mig blev RikaTillsammans, tillsammans med MMM, Fru EB och några bloggar i den här lilla delen av internet, en ganska viktig nödutgång när jag själv började ifrågasätta den väg jag trodde att man bara skulle fortsätta på.

    Det intressanta är att jag tagit med mig olika saker från RikaTillsammans under olika perioder. Först sparandet och indexfonderna. Senare mycket mer resonemangen om tid, frihet, Die With Zero och att pengar faktiskt ska användas till något. Det är nästan ett större skifte än själva investeringsdelen.

    Och mitt i allt det där är det svårt att inte tänka på hans familj. Allt för tidigt!

    Vila i frid Jan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt ifrågasättande, min a-ha upplevelse kom väldigt sent. Det var nog där under 2017, en kall vintermorgon när jag cyklade iväg mot Cirkusen som vanligt, som min hjärna tomgångsräknade på något jag slarvigt läst om 4% regeln och hur mycket pengar som behövdes. 24xårsutgifterna. Det var där jag insåg att jag är ju inte så långt därifrån, å så drog jag igång bloggen 2019 för att hålla mig själv i tyglarna och inte avvika från den möjliga vägen.

      Resonemanget om tid, frihet, dwz och ekorrhjul och om det finns någon annan väg att gå har för mig smält samman via en himla massa olika källor. Inte minst mina egna grubblerier i mörkret på altanen efter bastun. Men RT var en startpunkt definitivt.

      Däremot verkar det för mig som att jag, liksom med investeringsdelen, på något sätt måste tvinga mig själv att agera på mina tankar. Jag är för bekväm och bär på för många rädslor.

      Radera
  2. Va? Inte Hjortron pa bordsskivorna 😊? Fast det kanske är ett impopulärt namn...

    Jag kände inte till Bolmesen förrän jag läste om det i tidningarna idag, men det är ju fan när folk gar bort alldeles för tidigt.

    Jag hade ocksa en sjukdom for nagra ar sen. Min husläkare sa at mig att ga till akuten direkt, för det var tydligen livshotande. Jag hamnade pa intensiven och sedan i isolering. Det var inget kul, inget jag rekommenderar. Men jag har aterhämtat mig hyfsat bra.

    Jag tror det hjälper att inte älta, för man vet ända aldrig när liemannen kommer.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Definitivt Hjortron på bordskivorna ibland, vanligtvis i form av varm sylt ovanpå vaniljgräddglass. Eller varför inte som topping ovanpå en Chokladcheesecake, delikatesser har så många användningsområden.

      Trist att höra om din sjukdom, någon gång får du bjuda mig på några glas vin på din balkong å så kan vi prata mer om allt vad livet kan innehålla 😀.

      Jag har insett att man själv kan välja (till viss del iaf) hur man ska förhålla sig till saker man råkat ut för i livet.

      Radera
  3. Tragiskt att gå bort så ung.

    Det är som jag skrev i mitt senaste blogginlägg en påminnelse om att livet är inte det som en gång varit, eller det som det kanske ska bli.

    Livet är här och nu.

    Just nu.

    Inte om en kvart, timme, dag eller vecka.

    Utan nu.

    SvaraRadera