Ekonomin var som den var, inte mycket att göra åt det där. Så länge det uppenbarligen inte tog slut på kontona så innebar väl det ett OK utfall. Det var långt före jag kommit på att det går att investera ett nettosparande på börsen.
Ungefär så där ser alltså hela klabbet ut i dagsläget. Varken mer eller mindre, min diversifierade investerade Globalfond med outnyttjat appendix Buffertkassa som möjliggjort klivet ut ur Hamsterhjulet.
För 15 år sedan (2010) började jag plötsligt göra en månadsvis analog notering (alltså med penna i en sliten gammal bankbok från Sparbanken Norrbotten) i slutet av varje månad över det som jag internt för mig själv benämner Totalen. Helt enkelt summan av mina snabba cash (bankkonton) och lite mindre snabba cash (investerat).
I retrospektiv tror jag den där månadsvisa noteringen berodde på att jag började känna mig äldre och plötsligt stod inför att ärva en fastighet med allt vad det kan innebära i form av övertagande av lån, nybyggnation, renoveringar och löpande underhållskostnader. Någon gång måste man ju faktiskt bli vuxen, ansvarsfull, sluta guppa som en barkbåt på en vårbäck och ta lite kontroll över det där ekonomiska 👀.
Med åren har jag blivit allt mer glad över att jag började med dessa månatliga noteringar och några år senare skapade ett Excel-ark för att "det kan ju vara skoj att se hur det där skulle kunna se ut". Ett diagram säger mer än 1000 siffror och nu, med så lång historik, är det faktiskt ett tidsdokument över olika personliga händelser i mitt liv utöver allt det globala som krig, grekiska och brittiska kriser, pandemier eller handelskontroverser.
Det är arvsskiften, fasträntekonton en masse, några spridda anställningar och uppsägningar, all-in börsen, likvidering av alla nationella innehav, expandering av utländska investeringar, beslut att försöka bli FI via några år av utdelningsinvestering, bygga buffertkassa och bara återinvestera kontantutdelningar i 3,5 år och nu senast ett försenat avhopp från cirkuslivet.
Vissa beslut syns tydligare än andra. Det allra tydligaste för mig är att man ska investera så mycket som möjligt av nettosparandet på börsen (tänk indexfonder med låg avgift) om inte uppenbara personliga kontraindikationer finns. Som i mitt fall till exempel en känsla av att det är bra med hängslen (buffertkassa) om livremmen (utdelningsportföljen) plötsligt brister när man hoppat av det klassiska förfarandet med regelbunden lönecheck.
Känslor ska man inte förakta.
Totalen är +1221% sedan Januari 2010
De senaste 5-10 åren har därefter olika mätetal utöver Totalen tillkommit i mitt Excel-ark. Det tar naturligtvis lite tid, några timmar kanske, att upprätta ett nytt mätetal men sen är det oftast ingen big deal att följa upp med lite olika intervall. Det mesta följer jag upp månadsvis (Utgifter, Utdelningar, Totalen, Frihetskvot, Sparkvot, Kassa) och totaltiden för detta är ungefär 2 timmar per månad. Ingen stor grej alltså.
Allokeringar (fördelning) av Totalen brukar jag följa upp en gång per år. Vanligtvis någon gång under det sista kvartalet. Det tar 1 timma i anspråk ungefär, och nu senast gjorde jag det 2025-10-27.
Avanzas analysverktyg är här mycket behjälpligt för att vaska fram ingångsvärden. Så pass behjälpligt att jag helt och hållet lagt ner mitt egna exakta noterande över olika innehav. Pajdiagrammen är dock från mitt eget Excel-ark.
Vad gäller olika tillgångsslag så dominerar kontantutdelande aktier kraftigt med 64%, mestadels utdelande ETFer utgör 10% och dito fonder 9%. Jag håller i dagsläget en stor Buffertkassa på 17% av Totalen, motsvarande drygt 6 års utgifter.
För mig är det här en nyttig årlig övning som det går att dra en del slutsatser av. Den här gången konstaterar jag blott att fortsätta på inslaget spår med främst återinvestering av kontantutdelningar i utdelande ETFer och fonder samt att ännu en gång klura på den där Buffertkassan och dess framtida användning.
Min pensionsfond är global, dvs jag har valt att investera i olika valutor. Tidigare år har det varit en övervikt av USD vilket under senare år fick till följd att jag valde prioritera SEK, NOK och EURO. DNOK i diagrammet nedan är en skymfande sammanslagning av dansk och norsk valuta.
Nu har kronkursen stärkts mot de flesta valutor och i kombination med att låta all sparkvot gå in i buffertkassan (SEK alltså) under några år har det medfört en justering i min Valutaallokering. Jag vill dock poängtera att om någon gräver fram tidigare spännande 👀 pajdiagram över hur valutan fördelar sig i min pensionsfond så är där inte buffertkassan medtagen som SEK.
Lite korkat tänkt kanske, men just då var anledningen (troligtvis) att jag betraktade kassa som något totalt fristående viket alldeles strax skulle investeras i olika valutor och under senare tid istället allt mer övergått till begreppet buffertkassa där det betryggande ordet buffert nu dominerar. Någon form av krockskydd, men även att hålla lättillgänglig cash är naturligtvis ett investeringsval som man gör.
I dagsläget utgörs alltså min totala ekonomi av SEK (50%), USD (31%), EURO (11%), DNOK (5%) och CAD (3%).
Det känns som en rimlig valutabalans att fortsätta sträva emot framöver.
Mycket trist snack om Buffertkassa en tid nu här på bloggen, så i avsikt att lätta upp stämningen kastar jag in den senaste uppdateringen för hur den utvecklats sedan första gången den manifesterade sig i ett Excel-ark i Januari 2020. Då var det 77% kassa som ett tag var nere på 9% under 2022 och idag alltså stigit till 17% buffertkassa (fortfarande bara SEK, men nytt synsätt i och med tillägget buffert).
Så kom inte och påstå att jag investerat för tamt de senaste åren 👀.
Buffertkassans utveckling 2020-2025
Den investerade delen i min ekonomi uppgår just nu till 218 olika innehav i aktier (194 stycken), ETFer (16 stycken) och fonder (8 stycken).
I en diversifierad fond, till exempel en global indexfond med låg avgift och hundratals innehav, skulle jag kunna tänka mig ha 50% av kapitalet investerat om indexinvestering var min strategi. För ett individuellt innehav drar jag en röd linje vid max 3%, därutöver brukar jag vid lämpligt tillfälle sälja av del av innehavet. Oberoende av vad innehavet heter och hur säkert det anses vara.
14 stycken innehav är vad som ryms på skärmen samtidigt på min lilla snart utgångna laptop 👀 och dessa redovisas nedan. Tillsammans utgör de 32,21% av den investerade delen av min ekonomi.
De 14 största innehaven i Northernlights Globalfond 2025-10-27
Rätt eller fel får framtiden utvisa. Om den vet jag inte mycket. För jag är bara en liten guppande barkbåt på en vårbäck som några barn alldeles nyss sparkat bort isen på med olämpliga skodon vilket strax kommer resultera i en utskällning av Mamma. För 50 år sedan var jag själv ett av de där barnen.
Vad tycker du om den väg som jag valt för att ta steget
ut ur mitt Hamsterhjul ??
Hur ser din väg ut ??
// Northernlightsinvestment
Haha, imponerande resa – från barkbåt till Excel-kapten med full kontroll på både Totalen och buffertkassan! Jag har större delen av mina tillgångar i form av indexfonder för hela slanten i mina tjänste- och pensionsförsäkringar, cirka 90 procent Sverige och resten USA/Europa. I PPM är det Såfan som gäller. Har en buffert på högräntekonton som motsvarar 4-5 årsutgifter, och några mindre ISK som fylls på regelbundet. Dessa kommer att öka i takt med att kapitalet allokeras om från pensionsförsäkringarna till dessa.
SvaraRaderaJa, det var inte mycket kontroll där i början. Bara uppväxt under inte alltför fruktbara förhållande som skapade en frugal människa. Resten är historia, men som du vet är den som inte känner till sin historia dömd att upprepa den 👀.
RaderaEller med tanke på ditt senaste inlägg kan det vara en bra start att känna till historian för att göra en kursändring.
Vi har lite olika väg mot samma mål. Det är intressant att det går att genomföra ett avhopp från Hamsterhjulet på flera olika sätt.
Att du orkar! Jag brukar kolla pa totalen när jag är inne pa i-banken och betalar räkningar. Ibland när jag läser eller hör nat justerar jag mina investeringar, men att följa upp sa noggrant som du gör slutade jag med för längesen. Men heja dig som tog tag i sparandet! Själv började jag med att spara veckopengen :).
SvaraRadera/Annika
Haha...ja det var faktiskt med Annika i åtanke som jag noggrant poängterade hur icke-tidskrävande detta är. 2 timmar i månaden.
RaderaDet brukar vara din standardkommentar, "att du orkar", när jag redovisar lite sifferexercis 👀
Fniss, du haller koll pa vad jag skrivit förut. Ja, det är nog ett halvt liv bland Excel-ark och sifferanalys som gjort att jag nu är själaglad att jag slipper.
Radera/Annika
Fnitter fnitter, jag är ganska bra på att hålla koll på grejer. Speciellt kvinnor....😁
RaderaSkoj att läsa.
SvaraRaderaLägger själv omsorg om en allokering jag tycker rimlig för mig. Kan man få till en allokering som passar sin egen mentalitet så tror jag man mår bättre och kan leva med ekonomins svängningar på lättare.
Håller med om att Avanza med tiden har blivit mycket bra, för att inte säga strålande, på att få fram presentationer och sammanställningar av sparandet. Mitt problem är att jag har sparandet utspritt på fler aktörer, vilket gör att kalkylark ändå är nödvändigt för att se helheten.
Vad gäller valutafördelning har jag gjort det ännu enklare för mig än du. Jag delar in det i Norden, Övriga Euro, USD samt övrigt. CAD räknar jag helt enkelt in i USD. Då är jag förberedd den dag de blir USA’s 51a delstat och behöver inte göra om kalkylarken. Nä, men de Kanadensiska bolag jag har är nog alla dubbelnoterade i USA, ofta med större likviditet på USAs börs. Dessutom så är deras verksamhet ofta inte förlagd till Kananda, så valutamässigt och geografiskt blir skillnaden i risk marginell. Lite samma är mitt resonemang med Norden vs var land för sig.
Definitivt 👍. Jag håller till fullo med dig om att en personlig allokering och val av investeringsstrategi för total FIRE eller bara extra guldkant utöver ordinarie pension utifrån egna förutsättningar är det viktigaste.
RaderaVi har olika personlighet, behov av trygghet, olika ålder, olika nivåer på tillgångar, olika konsumtionsmönster, olika önskemål av framtiden, olika familjesituation, olika hälsoläge osv osv.
Så en personlig strategi (utdelningsaktier, utdelningsfonder, utdelningsETFer eller bara ett gäng ackumulerande indexfonder som man drar över med osthyveln några gånger årligen) som även involverar uttagsstrategi måste anpassas utifrån en stor mängd faktorer.
Själv har jag en väldigt förenklad ekonomisk situation, allt det investerade finns på Avanza (tjänstepensionen är iofs utspridd men den räknar jag inte med ännu överhuvudtaget) och cash ligger på 2 olika banker.
Jag instämmer med Annika - orka!!
SvaraRaderaSparat har jag gjort sedan jag var barn men jag har bara noterat totaler och deltotaler, inklusive tjänstepensionerna, vid månadssluten sedan 2019. Inspirationen att överföra dem till diagram efter att ha sett NLI's färgglada prydnader stannar visst vid en ambition. Vem vet jag skulle kanske tycka att det var kul med mer avancerat excelrytteri!
Jag saknar dock fortfarande uppföljning (i diagram) på den där 1000-lappen som skulle gå till sus och dus varje månad under 2025 och då räknas inte alkohol på bolaget som sus och dus, möjligen ett restaurangbesök med dryck (inte på IKEA).
I min värld är bufferten den summa man behöver för att klara årets svängningar i ekonomin (mindre husreparationer, semesterresa inom landet, byte av vitvaror och reparation av bil) utöver vad lön och löneliknande pengar som a-kassa och regelbundet kontantutdelande aktier och fonder bidrar med.
Så jag kanske skulle klara mig ett halvår (drygt) på min buffert om allt annat försvann men då tror jag att vi har betydligt allvarligare problem i den här världen där inte ens reda pengar på kontot löser dem.
Tur att jag vet vem som har pengar att låna ut och en gäststuga när skiten träffar fläkten! Jag kan betala hyra med silvermynt ur farmors myntsamling när bankerna inte kan hantera pengar digitalt längre!
Men nog var det väl ändå självaste fan !! 👀 Nu känns det som att A-tjejerna i klass 4B har gaddat ihop sig mot mig. Oroa er inte, så fort snön kommer står ni först på tur för ett redigt Snöbad 😁
RaderaDet är verkligen inte något avancerat Excel-ande i mitt fall. Någon form av tabell å så sköter ju programmet automatiskt om att skapa diagram. Gäller bara att ringa in rätt område å trycka på några knappar å välja lite färger. Färgerna får man därefter naturligtvis anpassa till den modefärg som gäller för året.
Uppföljning på Sus & Dus kommer som en liten egen tårtbit när år 2025 sammanfattas någon gång i början på 2026. Publik uppföljning av budgeten sker inte oftare än så.
Vad som är Sus & Dus vill jag däremot absolut hävda är individuellt. Bara för att du/ni väljer att nyttja alkohol frekvent året runt och kalla det för " ja men det där är ju bara helt normala hushållsutgifter....som toapapper typ..." 👀 så kanske jag mer periodiserar nyttjandet och inte ser det som något annat än egentligen varande en onödig Sus & Dus utgift. Vetenskapen stöder mitt resonemang.
IKEA är oxå en Restaurang där svensk husmanskost (köttbullar) serveras.
Jag håller med om att buffert, på samma sätt som alkoholintag, kan definieras utifrån personliga premisser. Det är även korrekt att jag har pengar och gäststuga, råvaror investerar jag däremot ytterst begränsat i.
Du har så rätt så rätt om alkoholintaget men jag tänkte mer ur perspektivet att oavsett om man dricker ofta eller sällan så bör sus och dus vara något annat än alkohol.
RaderaJag ser i alla fall mycket fram mot sus-och-dus-uppföljningen som kommer.
Jag anser att begreppet "Sus & Dus" är individuellt.
RaderaNär jag hör det benämnas kommer jag att tänka på stenrika träpatroner upp längs norrlandskusten som på sina punschverandor levde high-life med dåtidens kultur- och företagselit. Mat och Dryck och Rajtan-tajtan.
En del människor proklamerar Köpstopp!!, att nu är det minsann slut på uteluncher och Caffe-Fratte från Starbucks och fika med väninnorna på exklusivt Café. Vadå ?? Sånt gör jag ju aldrig, det låter som min vardag, allt det är "Sus & Dus" för mig.
En del ser en helg på Hotell med några flaskor Champagne och extra lyxig Mat som ett typiskt "Sus & Dus". Då kan jag ju skippa Hotellet bara men avnjuta det övriga.
Definitivt individuellt, där min potential är stor.
Men du "investerar" i tex ved, det är väl en råvara också...😏
SvaraRaderaSanning Broder (eller Syster) !! Ved är en bra-att-ha grej med ett tydligt cykliskt förlopp......
Radera