fredag 9 maj 2025

På andra sidan 2

Jag läser mycket bloggar, och det är just därför som min blogglista är så lång. Jag läser nog 99% av det som skrivs i min blogglista, inklusive alla kommentarer. Det är så roligt med andra människors infallsvinklar på livet och sparande. 

Ingen människa är en ö, inte ens jag, har jag lärt mig nu mot taptot.

Det är extra kul att ett helt gäng old boys, i min egen ålder alltså 👀, ganska simultant är på väg mot ekonomisk självständighet. Vi har valt lite olika vägar med våra olika förutsättningar och erfarenheter men någonstans där inne brukar ändå målen vara ganska lika. Människor är mest lika, bara ibland totalt olika, har jag lärt mig genom åren.

För några veckor sedan läste jag på en blogg en rolig kommentar, där en del av kommentaren löd "om jag hade råd skulle jag stanna hemma och handarbeta och åka på längre vistelser utomlands". Någonting som min egen Mamma kunde ha yttrat för 30 år sedan.

Det där fick mig att fundera lite över min egen, och alla andras, tankar kring de allra innersta önskningarna om vad en ekonomisk frihet kan tänkas utgöra i vardagen. Vardagen är ju merparten av dagen, festen blott en skärva.

Nu menar jag inte ett enormt ekonomiskt oberoende där man överhuvudtaget inte längre behöver ta någon som helst hänsyn till utgifternas storlek. Känner man för att köpa en privat jet och flyga till Mauritius eller 750 kvadratmeter Penthouse på Manhattan i 3 plan med 360 graders utsikt för modesta 42.5 miljoner USD så slantar man helt enkelt bara upp lite kaffepengar och kallar det för sommarstugan.



   Det är inte det jag menar


Jag har nu varit frånvarande från Cirkusen i snart 8 månader. Åtminstone 8 månader före min sista arbetsdag hade jag en massa tankar om hur allt därefter skulle bli. En lång radda av tankar och möjligheter. Allt från att renovera huset vid havet till att borra ner tårna i sanden på stranden någonstans där tjäle inte existerar. 

Har inte kommit fram till något av detta ännu. Men det är bara ett enkelt konstaterande, inte någon kapitulation. Huset vid havet finns fortfarande kvar och stränder utan tjäle för frusna tår även så. Den tiden kommer nog.

Jag har egentligen inte upptäckt att jag är en enkel människa, det visste jag faktiskt allaredan. Men jag har upptäckt hur bra jag hittills mår av att sakta ner, tömma telefonboken från 300 kontakter till 30, minimera kalendern och bara låta dagen ligga ograverad framför mig. 

De 3 excesser jag efter 8 månader kommit att uppskatta mest är: 

Sova länge
Här har vi ett område där jag alltid erfarit en stor olikhet hos mig själv gentemot andra gamla farbröder. Har man vant sig vid att stiga opp klockan 05 varje morgon under ett helt arbetsliv verkar det vara legio att även fortsätta med det efter pensionen. Automatiskt, en form av betingning som tydligen är svår att göra sig av med.

Som tonåring kunde jag sova till klockan 13 på dagen. Lite skamset klev jag då opp från min bädd för att äta frukost på överbliven lunch. Ofta bara mandelpotatis och blandade stekta animalier vid ett vaxduksbeklätt köksbord med pelargoner i i fönstren uppe i Tornedalen. Farmor och Farfar var sedan klockan 5 redan igång med dagens bestyr, vattna grödorna, rensa ogräs, kupa potatisen, laga fiskenät eller rikta och slipa tänderna på fogsvansarna. Min Mor tröstade mig alltid i min skam med orden "passa på att sova när du är liten för när du blir vuxen får du inte sova längre". 

Nu är jag definitivt vuxen, kanske tom övervuxen. Men jag sover ändå länge, kanske inte skamlöst tonårslänge men definitivt inte gubbkort heller. Igår släckte jag 23.34 och vaknade denna morgon 08.43.

Oerhört skönt och tillfredställande. 

Någon lutheran ifrågasätter måhända detta bortslösande av dagen och brist på självförverkligande. Jag kontrar med alla dessa år av meningslösa möten och sväljande av vakuum och väg utan mål i arbetslivets regi. 

Långfrukost
När man så slutligen står opp från lazarusbädden efter en 14-15 timmars fasta så kurrar det en hel del i magen. Jag äter ingenting efter klockan 18 på kvällen.

Hotellfrukost har alltid varit en personlig favorit. Så det äter jag alltid länge och omsorgsfullt när jag befinner mig på hotell 👀. På hemmaplan blir det bara 3 dagobertmackor på hembakt bröd. Efter det 8 koppar (4 themuggar) kaffe med mjölk i den kombinerade tv- /laptopsoffan. 

Nyheter, börsdagen och tv-serier från något av de många abonnemangen. Just nu "Gangs of London", "The old man", "The Agency" eller något annat som lockar till förströelse.

Specifikt med "The old man" märker jag på senare tid hos mig själv ett likartat stapplande bredbent rörelsemönster som hos Jeff Bridges, men betydligt sämre förmågor att klara mig i samband med dödligt slagsmål. Fast det såklart, det är ju bara på låtsas i tv-serier.



"Men va fan Mannen....ryck upp dig, tänk på Luther och gör nått vettigt av ditt liv"


Fysisk aktivitet
En stor favoritexcess för mig. Har tränat i någon form hela mitt liv, alltid tyckt om att röra på mig på amatörbasis. Bland annat i år uppnåddes 45 år av regelbundna gymbesök. Men genom åren har det även varit allt som har med boll att göra (tennis, pingis, badminton, squash, fotboll, basket, innebandy, golf) utöver jogging och under studenttiden även gruppgymnastik.

Med tiden har jag kommit att uppskatta en vanlig simpel långpromenad allt mer. Det behövs inte så mycket mer än det och om man ändå ser till att ha på sig joggingskor när man drar iväg så är det lätt att låta en lätt skritt övergå i en pulshöjande tölt.

Oktober-December körde jag hårt med dubbla pass vanligtvis 5 dagar i veckan. Promenad under dagen, efter långfrukosten, och ett gympass tillsammans med sambon på kvällen. Sedan fick jag någon form av giktliknande åkomma i knät som till slut tvingade mig till sjukvården och in i kortisonträsket några svängar i kombination med maxdos paracetamol. Fantastiskt smärtsamt med ett brinnande knä som man inte kan böja. 

Då gick det inte längre att promenera under 7-8 veckor, knappt ens halta från soffan till toaletten. Men nu förefaller det äntligen ha gett sig och jag trappar upp denna variant av vardagsmotion igen i takt med att vårvädret anlänt till Norrland.

Så möjligheten, och definitivt avsaknaden av svepande flyktiga motargument, till vanlig enkel simpel fysisk aktivitet har varit en stor fördel för mig i och med mitt avhopp från cirkuslivet.

På kuppen har jag tappat 8 kg kroppsvikt under dessa 8 månader. Så om ytterligare 105 månader kommer jag inte längre att fysiskt existera 👀.



"Du får önska dig 3 stycken"


Där har Ni det, lite otippat kanske, men så har det blivit för mig inledningsvis med mina 3 främsta fördelar med att hoppa av från hamsterhjulet. Ett stort problem är naturligtvis att det nästan inte kostar några pengar alls att överdriva dessa excesser. Ett sjukbesök på 300 SEK såklart, men den tillkommande medicinen hade jag redan frikort för.

Det kanske ändrar sig nästkommande 8 månader. Måhända börjar jag handarbeta 👀. 


Vad tror du dina 3 största fördelar skulle vara
med att kliva ut ur arbetslivets hamsterhjul ??


// Northernlightsinvestment

21 kommentarer:

  1. En känsla jag har är att jag är mer sugen på att slippa saker än att få tid till andra saker. Att sluta jobba skulle med all sannolikhet innebära att jag aldrig mer behöver ha ett Teams-möte, troligtvis ingen mer omorganisation som jag inte begriper nyttan av, aldrig mer tvingas se en Powerpoint där den nya strategin förklaras, inga fler mellanchefer (bara hustrun).

    En fördel som jag redan på förhand vet att jag skulle uppskatta och det är att inte ha en "gå och lägga sig"-tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med att slippa "gå och lägga sig tid" uppskattar jag oxå mycket. Känns som att det är en kvarleva man stört sig på ända sedan skolålderns inledning. Det blir automatiskt en effekt som kommer av att man inte har någon spikad "kliva upp på morgonen tid".

      Jag tänkte oxå så där, att det var en massa saker man absolut ville undslippa från arbetslivet, FÖRE min exit. Med tiden bleknade det där och har nu ersatts av positiva känslor kring det jag nu istället har vunnit.

      Radera
  2. Idag regnar det i Stockholm, vilket verkligen behövs! Men jag hopps att det inte regnar imorgon då vi har diverse utomhusbestyr som måste göras just då. Såna begränsningar slipper man när man kan välja dag fritt för sina aktiviteter!
    Lagom mulet - trädgårdsfix och underhåll, soligt och vindstilla - läsa något spännande (eller handarbeta), regn - inomhus.
    Och så kan man göra ärenden på en tisdagförmiddag när det är lite folk hos sjukgymnasten/brädgården/presentbutiken. Studenttider nalkas och vi har blivit bjudna till flera mottagningar, då är det kul att ha med en genomtänkt present som inte kostar massor (men kan ta tid att få till).
    Så de största fördelarna är:
    1. Kan göra saker när det passar (tex vädermässigt) och inte när jag måste (lördag)
    2. Kan göra spontana saker när andan faller på (resa, åka skidor, sitta med en spännande bok en hel dag)
    3. Kan träffa vänner som jag annars aldrig hinner se eftersom vi har egna åtaganden och bor långt ifrån varandra

    En fjärde sak är att jag kanske skulle planera matlagning och bakning mer, för att jag får mer energi till det när inte den mesta fokusen ligger på annat.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där kan jag verkligen verifiera, att det blir en helt annan avslappning kring NÄR grejer måste utföras. Det där avspeglar sig även på resten av vardagen, en mysig avslappning som sprider sig genom kropp och själ. Min sambo är fortfarande kvar i arbetslivet och jag märker en stor skillnad mellan vår förspänning inför vardagens händelser/aktiviteter.

      Dock har det ännu bara varit vinter här i Norrland så det enda man då ägnar sig åt är snöskottning. Nu blir det inom kort fler grejer att göra, måla, snickra. räfsa osv. Så det återstår att se om jag kan behålla mitt lugn framöver.

      Det där med matlagning och bakning är ju min forte. Det har jag alltid pysslat med, som ett avkopplande och kreativt inslag i min vardag. Så det där går på något vis med automatik för mig.

      Radera
  3. Intressant frågeställning. Likt dig tror jag att fri sömntid, att kunna ta dagen som den kommer istället för att ruta in sitt liv efter jobbet, och mer tid för träning skulle vara stora fördelar.
    Sedan känns det som om att aldrig mer behöva åka pendeltåg i rusningstid också skulle kunna platsa på listan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pendeltåg har jag aldrig åkt i rusningstid, så det vill man ju gärna testa någon gång 👀. Fast nu kommer jag faktiskt på att jag nog testat det några gånger för 30 år sedan i Tokyo, tunnelbana närmare bestämt. Det var trångt, varm, likgiltigt men ändå så märkligt disciplinerat och välordnat. Den japanska folksjälen ihopträngd på liten yta.

      Exakt, ta dagen som den kommer utan måsten och kunna träna några gånger om dagen. Vi är ganska lika där.

      Radera
  4. Att slippa kontakt med människor jag är ointresserad av. Vistas mer i naturen. Tystnad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, lite jobbigt var det ju att bli satt i samma mötesrum eller annat forum med en del personer. Fast som varande sociologi- och psykologiintresserad så var det ett bra tillfälle att lära sig mer om mänsklig interaktion.

      Mitt hus vid havet är ute i spenaten och där är oftast tyst, om man bortser från änder, gäss, svanar, tranor, hackspetsar, koltrastar, lövsångare och flugsnappare. Men snart får de ungar och då brukar kakafonin avta.

      Radera
  5. Tycker de tre bästa sakerna med FIRE är i nämnd ordning frihet, frihet och frihet. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du menar Frihet alltså ?

      Det där får mig att tänka på en låt av farbror DiLeva som heter "Vad är frihet?".

      "Så du sitter fast i bruset varje dag
      Och du låtsas att din plats i kön är bra
      Snart kan vad som helst förföra dig
      Det finns de som flyger fria i sin bur
      Det finns fria som är fångade som djur
      När allt blir tyst kan ingen höra dig
      Vad är frihet?
      Vad är frihet?"

      Radera
  6. Kul att läsa!

    3 önskningar: mer tid i fritidshuset, för träning samt för resor står nog på min önskelista.

    Med det sagt så trivs jag väldigt bra med mitt arbete och stora anledningar utöver stimulerande och utmanande är nog att det är ganska fritt, distansarbete 2 av 5 dagar och att det är en liten arbetsplats med bra kollegor. Jag kan förstå att de som jobbar på större företag inte går igång på möten med tveksam nytta och stelbenta rutiner med mera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är en grundbult, att man trivs med det arbetsliv som man är på 40-50 timmar i veckan (inkl restider/lunch), för att det ska funka på lång sikt. De sista åren var mitt arbetsliv mestadels en Väg för att komma fram till Målet att kunna sluta arbeta. Det var egentligen bra arbetskamrater, men taskig styrning och ledning. Inom företagshälsovården och sjukvården i övrigt var min arbetsplats känd som dysfunktionell och klassad som toxisk. Människor brändes ut på löpande band och det bara negligerades.

      Fritidshuset och träning är definitiva grejer för mig att ödsla tid på. Resor står på att göra listan framöver.

      Radera
  7. Det människor i stort drömmer om är just att slippa det inrutade livet med att vissa saker måste göras måndag-fredag och på kvällar/helger. Om man vore ledig hela tiden så skulle det kunna vara mera flytande när man behöver göra saker.

    Fast nog behövs en viss struktur även när man är "ledig" måndag-söndag varje vecka. Människor trivs oftast bäst med lite struktur på livet!

    Tidiga morgnar generellt skulle vara skönt att slippa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För mig har det där spontana ta-dagen-som-den-kommer livet verkligen varit en bonus. Troligtvis en reaktion på att mitt liv så länge varit tvärtom med många fasta mötestider varenda vecka, en telefon som jag alltid varit på stand-by inför och ett kontor som alltid står öppet för personalen.

      Så jag slaktade med stort nöje 90% av min telefonbok och tänkte väl mest bara att om jag behöver det där numret någon gång i framtiden så hittar jag det säkert. Min telefonbok var en muntlig google för många, jag sparade alltid alla nummer till kontaktpersoner som jag träffade.

      Min struktur är liten just nu, jag kanske behöver ha det så. Men jag för istället in uppgifter, väldigt småskaligt i kalendern, vanliga vardagsuppgifter och saker att fixa för att föra livet framåt. Nu när det tinat bort tjäle ute på landet börjar jag planera för mindre projekt på tomt och hus.

      Generellt är tidiga morgnar sköna att slippa 👀.

      Radera
  8. Långfrukost är inte fel. Jobbat nästan hela mitt yrkesverksamma liv inom resebranschen, så hotellfrukostar har jag fått min beskärda del av. Roligast var när man tillsammans med några kollegier hade ledig förmiddag så man kunde sitta länge vid frukusten.

    I början av mitt fria liv gjorde jag faktiskt riktig helfrukost med vita bönor, stekt fläsk o ägg. Men insåg efter ett tag att ville jag leva länge så var nog inte detta den mest optimala starten på var dag. Nu blir det betydligt mer sällan, normalt blir det gröt o knäckemacka till frukost med efterföljande kaffe. Däremot sitter jag länge med kaffet, så jag lägger nog en timme på frukosten.

    Fysisk aktivitet försöker jag utöva ett par gånger i veckan, men det är lättare och roligare när man gör det tillsammans med någon. Försöker hänga på min son för sällskap och motivation. Promenader tycker jag mest om i lägre tempo, men det tror jag inte ger så mycket. Försöker gå högt tempo för att maximera fysiska nyttan, men det är trevligare att strosa och fundera lite långsamt.

    Annars att inte vara bunden och slippa planera har jag gillat med året sedan jag slutade arbeta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hotellfrukost med blå himmel utanför och vajande palmer. Enkla funderingar som om det är dags att läsa en dussindeckare vid poolen eller om man ska släntra ner till beachen. Okomplicerat och avkopplande. Sedan vet jag många människor som skulle bränna alla proppar och behöva läggas in på psyket efter några dagar av såna aktiviteter 👀.

      Mina frukostar är minst 2 timmar långa, men då blir det iofs 6-8 koppar kaffe. Det där måste jag snart se över med hänsyn till priset på kaffe 👀.

      Jag har nästan alltid tränat själv efter att jag slutade med lagidrottandet för snart 40 år sedan. Det funkar bra för mig, minns en del tillfällen förr i tiden då man hade träningskompis men ofta fick vänta eftersom en bokad tid inte hölls. Det är inget för mig, att hänga upp min aktivitet på andra människor.

      Radera
  9. Here in the U.S. companies like to preach work/life balance but when your career dictates a certain amount of hours per day you have no control over that balance when an employer has their thumb on the scale.

    Being independent you can control how to best balance out the day at a reasonable pace. Like you I read quite a few blogs that lean closer to our age to gain insight and perspective. While we are all different the one similarity I see (or read) is the enjoyment of doing work, exercise, education or relaxation at your own pace. As I watch or read these experiences it just makes me smile and think good for you, you deserve it. It does not mean we have this life stuff figured out but just that the journey doesn't have to be a burden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. It's the same here in Sweden. Words that are not followed by action. If you, like me, have a wide range of skills, after a while you become tied to parts of them to varying percentages that often exceed 100. Then you are planned beyond your own control for even more tasks. But then over the years I have said No, an opportunity I had through my financial independence. Unfortunately, my workplace was known as being a toxic place, which is why "the Circus" is such an appropriate name.

      I've been following your blog for many years now, watching the countdown that you have on the page go from years to now just a few months. It will be interesting to follow your continued adventures after you turn off the lights in the office for the last time 👀.

      Radera
  10. Inspirations-kommentaren var det jag som skrev, och den stämmer bra på mig, men jag håller med om dina punkter också, samt de i kommentarerna. Men handarbete och böcker är det jag skulle lägga mest tid på om jag inte behövde vara på jobbet hela dagarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var nog dig jag fick inspiration av. Jag tyckte det lät så gulligt och lite gammaldags, några av mina sambos genom livet har handarbetat och varit intresserade av sömnad.

      Böcker har det blivit några för mig, fast bara typ 10 stycken på 8 månader. Där får jag ta och skärpa till mig, 2 i månaden borde jag fixa. Å andra sidan har det blivit mycket mer streamade serier än normalt. Jag skyller på att det varit vinter och mörkt å jävligt.

      Hur länge måste du vara ytterligare på jobbet hela dagarna ?

      Tack för inspiration.

      Radera