Vi vet att det oftast lönar sig att satsa på indexfonder med låga avgifter så blir det mer ränta-på-ränta pengar till dig själv, när åren lömskt och obemärkt passerar revy på vägen mot arbetslivets slut, och mindre (av dina pengar) till dyra fondförvaltare.
Jag ser på televisionen att svenskarna förlorar miljarder årligen på dyra fonder, ett årligen (eller oftare än så till och med) återkommande informativt inslag i nyhetsrapporteringen. Fondförvaltarna, i och för sig är kanske även de svenskar 👀, cashar in motsvarande miljarder.
"...och bankkonton utan ränta kostar svenskar 26 miljarder årligen..."
Därefter, i en liten bisats, blir det en mer exakt kostnadsuppskattning vad gäller sparkonton. 26 miljarder förlorar svenskarna som kollektiv på att låta våra sparpengar utanför börsen ligga på storbankernas lönekonton med till exempel 0,05% ränta istället för att byta till en nischbank med 2,5% (eller mer) ränta.
Den intervjuade konsumentjournalisten gissar anledningar och lyfter framförallt att det är "jobbigt" att vara uppdaterad på vad sparkontot inbringar och hålla på att aktivt byta till bättre alternativ. Jobbigt att vara insatt, å det ger ju inte så mycket extra i slutändan. Inte värt omaket, så resonerar de flesta.
Storbankerna bugar och bockar och fortsätter att håva in på räntenettot, differensen mellan inlåningsränta och utlåningsränta. De fortsätter även att dela ut kontantutdelningar till sina ägare, både storägare och småsparare. Det finns väl en anledning till att jag som småsparare fortsätter att långsiktigt vara ägare i storbankerna.
Genom åren har jag med jämna mellanrum träffat på människor som inte kan äta samma mat 2 dagar i rad, tydligen anses det att "rester är äckligt". Oftast barn. Själv har jag aldrig varit lagd åt det hållet, även om jag gör mitt bästa för att hålla liv i mitt barnasinne, och äter gärna samma sak flera gånger i rad.
Smakar det bra den ena dagen så funkar det oftast även nästa dag.
På kvällen är det ett litet fördjupande avsnitt kring just det där med sparkonton, vanliga svenskar på vanliga gator i en vanlig storstad intervjuas. De bekräftar konsumentjournalistens gissningar. Jag kan känna igen mig själv i det där. Många gånger har jag varit in på jämförelsesajter å kollat upp vilka nischbanker som ger bäst bunden ränta för olika tidsperioder. Sen rinner det ut i sanden, resonemanget blir att jag kollar det där lite bättre sen, drar iväg å kollar hur NYSE har öppnat istället å förlorar mig i alla flimrande siffror.
Just precis i detta NU är det där med sparkonton faktiskt högaktuellt för mig själv. Jag har nämligen idag slutfört min transformation mot att förvara buffertkassan på extern nischbank (Collector Bank) istället för slentrianmässigt inne på Avanza (1,30% årsränta).
Nu har jag fixat 3 stycken överlappande konton (bundna i 3 månader med 2,65% årsränta) som löper ut i början på Mars, April och Maj. Tanken är 1. att jag om det av någon anledning uppstår ett behov av en större summa så vet jag att en sådan alltid kommer loss i början av varje månad och 2. alternativt i början av varje månad får jag besluta om summan som kommer loss ska investeras helt eller delvis på börsen eller om ett nytt bundet räntekonto ska tecknas.
Det är inga miljarder 👀 årligen som jag drar in på att ta mig över den där asjobbiga tröskeln, men det är 100% mer å det är inte att förakta i min bok. Så nu ligger 6 årsutgifter från buffertkassan på bundna högräntekonton på nischbank och 0,5 årsutgift kvar på kontot från vilket jag betalar mina räkningar. Så det går att pipa iväg på ett äventyr om behovet uppstår.
Det är inga miljarder 👀 årligen som jag drar in på att ta mig över den där asjobbiga tröskeln, men det är 100% mer å det är inte att förakta i min bok. Så nu ligger 6 årsutgifter från buffertkassan på bundna högräntekonton på nischbank och 0,5 årsutgift kvar på kontot från vilket jag betalar mina räkningar. Så det går att pipa iväg på ett äventyr om behovet uppstår.
Känner mig både trött och lite nöjd (som man kan bli efter något jobbigt avklarats) över att ha slutfört detta arbete och skapat ytterligare struktur i min ekonomi. Redo för nya stordåd.
kontanta delen av din ekonomi handhas ??
//Northernlightsinvestment
Jag har så här långt valt att knappt ha några kontanter. Och det fungerar ju så länge lönen trillar in varje månad. Sedan blir det nog lite annorlunda, men det är något jag inte planerat än.
SvaraRaderaGissningsvis försöker jag ha 200k på något sparkonto, och beroende på om den summan finns där eller inte så går utdelningarna antingen dit eller återinvesteras. Men det är än så länge högst spekulativt.
Bra där ändå, det finns en plan någonstans i bakgrunden 👀. Min ursprungliga plan inför att sluta på Cirkusen var att ligga med ungefär 5% kassa oinvesterat. Där tänkte jag mig någon form av uppskattad lämplighet. Sedan blev det inte att sluta på Cirkusen som planerat, å den där 5% planen sjönk ner i glömskans grumliga vatten. Jag slutade nyinvestera, fortsatte bara återinvestera under 2,5 år vilket medförde att kassan växte eftersom sparkvoten från lönechecken bara passivt hamnade där.
RaderaEfter ett tag tyckte jag det där kändes "tryggt" eftersom det var mycket klart och tydligt för mig att livet kan erbjuda en del oförutsedda käftsmällar å frihetskvoten ändå accelererade alldeles tillräckligt efter FI i Augusti 2022. Känslan var att jag har helt tydligt tillräckligt investerat, så varför inte bygga en kassa för lite vad som helst i framtiden.
När man varit med om allt jag varit med om så inser man (iaf jag) att det inte är så förbannat noga med att det där värdet på sista raden växer lite till. Inte ens om det växer väldigt mycket till. Jag blir inte lyckligare av det.
Det låter som ett bra flöde som du skisserar där.
Har något väldigt liknande men på kvartalsbasis. Men på en punkt skiljer det sig, har en rejäl kredit som jag kan använda om det skulle visa sig behövas. Den kostar naturligtvis ingenting sålänge den inte utnyttjas, och det har visats sig att jag än så länge inte behövt utnyttja krediten. Fördelen med en kredit är att jag kan minska den tillgängliga summan "som behövs om X, Y, Z inträffar" och kan därmed placera mer i fast avkastning och/eller börsaktiviteter.
SvaraRaderaDet är alltså inte samma sak som om jag hade skaffat mig en (liten) hävstång och sedan köpt börspapper för pengarna, utan det här är mer defensivt.
Låter lite som en mental buffert, du vet att den alltid finns där. Naturligtvis kan det (om vinden blåser rätt) ge dig mer avkastning. Om avkastning nu är något som prioriteras.
RaderaÄven jag har ett kostnadsfritt kreditkort att nyttja (dock bara 50k kreditgräns), jag nyttjar det nästan dagligen. I princip betalar jag all min dagliga shopping med det kortet, men betalar alltid in summan utan att nyttja någon kredit. Har faktiskt aldrig någonsin använt mig av kredit (om jag nu inte räknar studielånet som ett liv på kredit, vilket det naturligtvis är) under mitt 60-åriga liv. Tror inte att jag någonsin kommer att nyttja ett kreditkort i ordets egentliga bemärkelse.
Fast avkastning tror jag kan vara ett bra alternativ framöver, vilket jag får ta ställning till framöver vid varje ny månadsstart, för en del av min buffertkassa. Dock tror jag det inte finns så mycket som verkligen är "fast".
Eller, vad menar du med "fast avkastning" ?? 😏
Ha ha, mitt dilemma är snarare att jag har på tok för mycket i kassan, där slår jag nog dina 6 årsutgifter, som du har kontant, med ett flertal hästlängder.
SvaraRaderaDet är det där med hängslen och livrem... :-)
Jag har varit hyfsat duktig på att byta till de banker som för tillfället erbjuder högsta räntan, men bara hyfsat. Så här har jag kanske ett nytt FIRE-projekt, att hålla kolla på procent hos Collector och allt vad de heter.
Åh fan, här har jag gått omkring å ibland tänkt att det är ju heltossigt att ha så mycket vid sidlinjen. Något som ofta verifierats av ekonomijournalisterna, de sk experterna, som mumlat något om max 3 månadslöner för den heliga avkastningens skull.
RaderaSkönt att det finns någon som är ännu mer tossig 😁. Då kan jag ju luta mig tillbaka å chilla....