Förra Söndagen avslutades veckan med ett galet åskväder sent på kvällen (kl 23.30). Från ingenstans (egentligen var det från havet det kom) tornade det plötsligt upp över land, temperaturen föll momentant med flera grader och det blev nästan svart utomhus. Blixtarna fräste vita över himlen, mullret kom nästan samtidigt. Regnet vräkte ner i flera timmar så det dånade från plåttaket.
Pratade med grannfrun någon dag senare. Hon hade kommit körandes från inlandet och det var kolsvart ute mot kusten. När hon nådde in i ovädret blev hon så rädd att hon knappt vågade köra vidare på grund av blixtarna och smällarna.
Själv tycker jag oftast bara att det är mysigt med såna där plötsliga väderomslag. Speciellt om man lyckas tajma det med en sväng in i bastun. Sitta utomhus efteråt, i skydd för regnet, och uppleva skådespelet live. Kommer ihåg en magisk upplevelse för några år sedan när det plötsliga omslaget kom efter veckor av extremvärme och jag satt ute en halvtimma extra efter bastun och såg ut över blixtarna på havet.
Men det var några hus som brann runtom i trakten den gången. Troligtvis försäkringsbedrägerier 👀.
En historia som min mor berättade för mig, från när jag var liten baby, var att en gång under ett häftigt åskoväder i den gamla stugan i Tornedalen kom en klotblixt in via elledningarna och svävade ovanför mig där jag låg och sov i min spjälsäng. Till slut upplöstes den med en svavelosande knall.
Den kaninstora harpalten tyckte tydligen samma som mig förra helgen. Den satt lugnt kvar mitt på gräsmattan i hällregnet och åt av grönskan. Fladdrade bara lite extra med öronen och slutade fundersamt tugga en stund när det lyste och small som värst.
I stort sett oftast bara lite mysigt
Jag bestämde mig denna vecka för att försöka haka på förra veckans oväntade fysiska framgång. Därför har 5 av 7 dagar denna vecka ägnats åt de föreskrivna promenaderna varierande mellan 30-60 minuters duration. Det är jag trots allt nöjd med och ska försöka fortsätta på liknande sätt även nästa vecka (vecka 10 efter operation).
Vissa dagar drabbas jag tyvärr fortfarande av en närmast förlamande fluktuerande trötthet då det känns som en kraftansträngning att ens lyfta armarna. Då vilar jag mest eller ägnar mig åt inre tjänst i form av matlagning eller bakning.
En massa människor inom sjukvården har gjort allt de kan för att hjälpa mig att kunna leva ytterligare många år framöver. Om det har lyckats fullt ut är ännu inte bekräftat. Men jag har egentligen inga andra alternativ än att göra vad jag kan och fortsätta röra mig framåt även när det tar emot.
Running on Empty
Ett av motionstillfällen ägde rum på löpbandet i gymmet. Det var över 2 månader sedan jag senast satte min fot där men passade nu på i samband med veckohandlingen. Startade på 4,8 km/h (75 i puls) och ökade under en halvtimma upp till 5,8 km/h (95 i puls).
Fick en känsla, nästan en uppenbarelse, av att detta kan jag ägna mig åt åtminstone 5 dagar i veckan under kontorstid vid en FIRE-existens. Promenera eller jogga i 45 minuter, därefter styrketräning i 45 minuter samt avsluta med bubbelpool (finns på mitt gym) och bastu efteråt. Med mina låga krav på adrenalinpåslag känns det som optimal sysselsättning för att slösa bort 3 timmar av livet 👀
Den här gången var det bara jag och 4 ungdomar i åldern 18-21 år på gymmet. En notering är att det är lite dåligt bevänt med träningsdisciplinen för det yngre klientelet. De sitter mest bara och dumstirrar in i sina mobiltelefoner och det blir åt helvete för lång vila mellan seten. Annat var det på min och Arnolds tid.
Inga mobiltelefoner tillåtna i gymmet
När man är ute och promenerar längs de till synes ändlösa landsvägarna är det lätt hänt att tankarna vandrar iväg. Det här är sträckor där jag förr i tiden brukade löpträna och har plockat hjortron i snart 30 år. Den här tiden på året står det bilar inkörda på varenda parkeringsficka. Gammelfolk på jakt efter svamp och bär.
Stannar och fotograferar en vacker sten. Filosoferar om hur gammal den kan tänkas vara och gör en mental notering om att googla vid senare tillfälle. I runda slängar 1.550.000.000 år tydligen. Långt innan NYSE ens existerade. Men nog hade man ju velat ligga lång i Coca-Cola under den tiden.
Nere vid ån finns det gamla lämningar från mänsklig aktivitet. Samma sten har där för en 400 år sedan brutits och formats till fyrkantiga objekt som travats på varandra för att tämja lägesenergin i vattnet. Aztekerna, de gamla egyptierna och invånarna på Rapa Nui formade sten till sina ändamål långt tidigare än så.
Detta år är det sambon som står för all bärplockning. Jag brukar åka med ut till något lämpligt ställe och sedan promenera tillbaka hem. Hon har hittills detta år rafsat ihop 10 liter jordgubbar, 5 liter hjortron, 5 liter hallon och 12 liter blåbär. Blåbärssäsongen har bara börjat här uppe och lingonen är ännu inte mogna överhuvudtaget tydligen.
Vet inte vem jag försöker lura egentligen. Hjortron är det enda bäret jag har plockat på flera år nu. Resten tar sambon alltid hand om själv.
Så här kan det tydligen se ut på en GPS när man hittar ett område med mycket blåbär som tar några timmar att plocka rent:
Ring 112 !!
Rörelsemönstret vid hjortronplockning är totalt annorlunda jämfört med blåbärsplockning vilket nedanstående bild visar:
Kan ni se Räven som jagar Hönan ?
Nedan en bild på ett stort hallonbestånd (10x10 meter) mitt ute i skogen tyvärr även med en hel del brännässlor enligt uppgift. Vem har sagt att det ska vara lätt här i livet.
Stort mixat bestånd av Hallon och Brännässlor
Grillsäsongen har varit ynklig i år. Det rör sig inte om fler än 4 tillfällen sedan i Maj månad. I normalfallet kan det vara 2-3 gånger i veckan sommartid. Men denna vecka blev det en gammal klassiker i form av grillspett.
1990-talet ringde och ville ha grillspett till middag
Däremot har det blivit några glasstrutar varje vecka. En favorit har varit Våffla med Krokantglass, Hjortronsylt och Daimglass. Typ 5 SEK i tillverkningskostnad.
Svalka i sommarhettan 2022
Ha en bra första arbetsvecka !! // Northernlightsinvestment
Jag har å andra sidan grillat ovanligt mycket den här sommaren. Bland annat just grillspett vilket uppskattas av samtliga familjemedlemmar. Väldigt mycket löpning och en hel del promenader men tyvärr ingen bärplockning alls. Kanske kan det bli mitt FIRE-mål, att komma ut i bärskogen lite oftare.
SvaraRaderaLåter som att du haft en bra semester, förutom Kivik då :) Det gläder mig. Grillspett är en av mina favoriter faktiskt. Den här gången blev det väldigt oplanerat och lite ingredienser i kylskåpet. I vanliga fall kör jag några olika sorters kött och mycket grillade grönsaker.
RaderaTycker mig se en hel del positivitet i detta inlägg :)
SvaraRaderaTror jag såg trädgårdshallon för några inlägg sedan. Är det detta något att satsa på eller är skogshallonen klart godare, men mindre, svårhittade och kommer dessutom tydligen med nässlor?
Allvarligt så håller jag på att designa om föräldrahemmets trädgård och är inte riktigt säker på vilka bärbuskar jag ska ha. Idag finns röda krusbär (gillar!), amerikanska blåbär (vanliga är bättre...), rabarber (bärbuske? nja men vadå..., gillar!), vita smultron (gillar men fåglarna fattar inte att de är mogna!), gröna vindruvor (gillar!) och såklart jordgubbar (gillar extremt men kommer byta sort till 3 olika, tidiga, mellantidiga och sena).
Björnbär utan taggar verkar intressant. Röda och svarta vinbär fanns när jag var liten och kommer nog tillbaka.
De där trädgårdshallonen är faktiskt vildhallon (eller skogshallon då) som jag flyttat från andra delar av tomten till trädgårdslandet för att det skulle bli mer lättplockat. Men de sprider sig som tusan.
RaderaÄr ingen hallonexpert. Tror att trädgårdshallon som är förädlade är större. Vet inte om jag smakat såna annat än som frysta då. Men vildhallonen smakar mer än de frysta som man köper iaf.
Norrland är nog lite mer svårodlat än Småland. Vi har jordgubbar, hallon, rabarber, svarta vinbär som buskar på tomten. Planterade 2 krusbärsbuskar i våras. Vet inte ännu om det blir något av dessa, det gäller att klara den första vintern.
Nice med åskväder, eller spännande som elektrikern sa!
SvaraRaderaJag blev som besatt av GPS-bilderna och måste fråga: Har du gjort någon analys angående rörelsemönstret? :-)
Analysen är väl helt enkelt att det beror på hur och var blåbär respektive hjortron växer.
RaderaBlåbär finns ju "överallt" när man kommer till ett bra ställe. Det blir mer stokastiskt hur man förflyttar sig. Blicken i backen hela tiden och man tänker inte på hur man rör sig. Det blir böljande fram och tillbaka.
Hjortron finns på en myr och växer ofta på "tuvor" lite upphöjt över själva myrbotten. Då blir det naturligt att man tar ut en riktning till nästa ställe och rör sig ditåt. Sedan tar myren "slut" och man måste se sig om efter en ny riktning.