Ibland får jag frågan från personer i min omgivning kring hur de ska placera sina pengar. Ryktet har spridit sig på Cirkusen att Cirkusdirektören håller på med såna där investeringar på börsen och nu tydligen snart ska hoppa av från arbetslivet och leva det goda prematura pensionärslivet helt och hållet ur egen ficka.
Så den där Cirkusdirektören måste alltså vara en riktig fena på investeringar.
Frågan kommer från precis alla nivåer på Cirkusen, inne i det välpolerade ledningsrummet eller ute på en lerig byggarbetsplats. Nästan alltid med samma begäran om ett svar på "hur blir jag rik snabbt" genom att nu omedelbart satsa mina pengar i nästa börsraket. Naturligtvis har jag inget svar på den frågan utan brukar istället pedagogiskt ta det hela från början och förklara det där med långsiktighet, automatik i sparandet månad efter månad och billiga indexfonder.
Någonstans under den pedagogiska resan tappar jag ofta åhörarens intresse och ser tydligt en besvikelse i anletsdragen. Men inte alltid, ibland ser jag förståelse och en önskan om tips på lämpliga enkla placeringsformer. Oftast inträffar det ute på den leriga byggarbetsplatsen omgiven av kranbilar och dundrande kompressorer.
Men jag kan faktiskt uppbåda en del förståelse för det där kortsiktiga tankesättet.
En gång i tiden tänkte jag själv så om att investera på börsen. Det var inte så väldigt länge sedan ens. 10 år går snabbt och förr eller senare inser de flesta att det är både mycket men ändå så lite på samma gång. Min omprogrammering inleddes för ungefär 10 år sedan och nu kör jag med en blandstrategi av kontantutdelande aktier och mestadels dito fonder/ETFer.
Under denna min metamorfos har några investeringsstrategier kommit och även övergivits.
1993 var jag Börsklippare
Detta var min första egna kontakt med investeringar på börsen. Det var på den tiden när SEB var frimärksaktie och spekulationerna om konkurs frekventa. Jag pluggade på högskolan i Luleå och några kurskamrater höll på med investeringar. Ofta var intresset för investeringar, från deras sida, större än intresset för att skriva ihop en labbrapport i Dynamik.
Jag rycktes med i snacket och köpte in mig tungt i bland annat NCC där jag tyckte mig ha lite inside. Strax därefter drog det iväg som en raket och jag sålde med en i mina ögon maffig vinst som motsvarade hela mitt studielån den terminen.
Den kvällen tyckte jag mig vara en reinkarnerad Kung Midas, drog från utskänkningsställe till utskänkningsställe skrålandes "We are the Champions", åkte taxi mellan festlokalerna i Luleå även om det bara var 1 minuts promenad. En sedelärande historia om hur finansiell framgång kan stiga en för övrigt sansad ung man totalt åt huvudet.
Det var både första och sista tillfället i mitt liv som Börsklippare.
Sedan passerade ganska många år i livet då först studier avslutades, examensjobb genomfördes och arbetslivet startade på riktigt. Inga moln syntes vid horisonten, karriärstegen restes mot himlen och jag deltog överhuvudtaget inte i några investeringar på börsen.
Under den tiden klädde jag mig däremot definitivt som en klassisk Börsklippare, i tredelad kostym ibland, eftersom min befattning så krävde. Det här tror nog inte min sambo riktigt på, som oftast ser mig klädd som luffare nuförtiden, men min slipssamling är faktiskt imponerande. De ligger prydligt vikta och undanstoppade i en låda märkt "slipsar". För 14 år sedan hade jag på mig begravningsslipsen, i övrigt har det varit sparsamt.
Det här var även perioden då jag odlade Barnevikskägg men ändå fortsatte att på simplast möjliga vis bygga upp kapitalet genom att spara det ofta ganska stora överskottet från lönen på ett vanligt simpelt lönekonto i Swedbank.
2004 - 2014 var jag Räntekramare
Det här var perioden då jag satsade på olika varianter av bundna högräntekonton från diverse finansinstitut. Den som bjöd mig mest fick mina pengar i några år. Ni vet, förföriska lockelser om 15% garanterad avkastning på 2 år och sånt där. Fantastiskt tryggt, sakta och säkert. Men måhända lite tråkigt. Som att se målarfärg torka.
Nu hävdar naturligtvis någon ondsint människa att det är väl ungefär vad jag ägnar mig åt i dagsläget med min pensionsfond. Ser på målarfärg som torkar alltså. Eftersom jag ett tag under min tid i södra Sverige tjänstgjorde som färgexpert så vet jag dock att det finns ett ganska brett spektrum av torktider för färg 👀.
2014 - 2015 investerade jag i Fonder
En period i övergången mellan 2014/2015 och under merparten av 2015 var det all-in i olika fonder. Jag öppnade mitt första ISK (dock inte på Avanza) och köpte där olika globala och USA fonder framförallt. Jag har alltid varit en globalt inriktad människa som egentligen har ett större hum om var Tegucigalpa är placerat på kartan än Teg.
Nästa steg i min investeringsresa blev att öppna ISK-konto på Avanza då gränssnittet på deras sida upplevdes mycket bättre än på min dåvarande bank (Skandia). Det var även den nätbank som sambon använde mest dåförtiden.
Tack och lov var det inga större problem, förutom några veckors inkubationstid, att flytta över mitt fondsparande från Skandia till Avanza. När jag ändå var igång så passade jag även på att öppna en KapitalFörsäkring (KF) eftersom konsensus föreföll vara att svenska placeringar skulle göras på ISK och utländska på KF.
De här åren blev den seriösa starten på min investeringsresa och det var nog min sambo som ledde in mig på den då jag blev nyfiken på alla grova pengar hon verkade dra in på sina fondinvesteringar samtidigt som hon satt i soffhörnet och löste sudoku.
Lite trevande började jag även under 2014/2015 att investera i aktier och då företrädesvis stora svenska välkända bolagsnamn. Jag ville lära mig lite mer och det bästa sättet att lära sig är genom att praktisera. En bok räcker trots allt bara så långt.
FIRE, att kunna gå i pension och leva på avkastningen av kapital fanns ännu inte i min begreppsvärld.
2015 - 2016 försökte jag vara en Investerare
Någon form av Momentuminvestering med, skulle jag senare upptäcka, inslag av chanstagande, hybris och narcissism.
Hur svårt kan det där egentligen vara ? Så under en tid försökte jag mig på att investera där det för stunden verkade bäst. Köpte och sålde fonder och aktier lite på känn. Efter ett tag märkte jag att det fanns alldeles för många valmöjligheter och slumpartade störningsmoment.
Grexit, Brexit, terrordåd och det ena med det andra gjorde att perioden som investerare inte blev den bästa perioden i mitt investeringsliv. Det slutade i princip +/- noll.
Hybris är dock väldigt långt bort från min grundpersonlighet och har dessutom avklingat starkt med åren som passerat sedan 1993. Så den delen blev inte något stort problem.
Däremot drabbades jag av stor beslutsvånda angående, vid till exempel en rask 30-procentig uppgång, om det redan var dags att sälja och genomföra den i investerarkretsar så populära åtgärden vinsthemtagning eller vad som egentligen var bäst på kort sikt. Som ni hör så hade ännu inte ordet långsiktighet letat sig in i mitt medvetande avseende investeringar.
Är man dessutom van vid det tillstånd som råder vid räntekramning (2004-2014) eller 0,5% årsränta på lönekontot så är +30% på 2 veckor någonting i princip ofattbart.
Så jag inrättade en klurig investeringsregel som sa att om någonting har gått upp +20% på kort tid så är det dags att plocka hem vinsten. Det gick bra ibland och mindre bra andra gånger och jag lärde mig framförallt att det är svårt att tillämpa regler rakt av på mer eller mindre slumpartade händelser.
2016 började jag snegla mot USA och Kanada
När jag flyttade över min samlade ekonomi till Avanza passade jag även på att öppna en KapitalFörsäkring. Till en början hände det inte så mycket på den utan den låg i törnrosasömn under några månader. Till slut vågade jag mig på att genomföra några inköp i välkända (så vitt jag kunde förstå) aktier som Coca-Cola, Johnson & Johnson, Bank of Nova Scotia, Altria, AT&T, Caterpillar, Chevron, Enbridge, Exxon Mobil, Procter & Gamble, Realty Income med flera i utdelningskretsar standardiserade schackpjäser.
Mot slutet av 2016 låg jag fullinvesterad i både svenska (ISK) och transatlantiska (KF) innehav och även fortsatt en stor andel fonder (på ännu ett ISK).
Fortsatte därefter successivt, utan större mål eller riktning, under de kommande 18 månaderna att köpa in mig via sparkvoten från Cirkusarbete. Fördelningen var ungefär 50% fonder, 35% svenska och 15% transatlantiska innehav i mitten av 2018.
Parallellt med att jag öste in allt mer kapital på Världens börser så genomförde jag troligtvis en inre utvärdering av mina varierande investeringsstrategier. Det där med Utdelningsinvestering lockade allt mer.
Jag hoppas inte att någon läsare genom alla år av bloggande fått intrycket att jag är en väldigt aktiv och entreprenörsmässig människa. Naturligtvis arbetar jag dagligen med både projektledning och leker chef i olika sammanhang. Men min målsättning är nästan alltid att locka fram det kreativa och försöka lyfta andra medarbetare till egen initiativförmåga.
Jag vill att verksamheter med tiden ska vara självspelande pianon som inte är upphängda av att en viss kugge i maskineriet alltid är på plats. Nu motsäger jag mig själv lite här eftersom jag i princip alltid fysiskt är på plats och den sista att lämna Cirkusen.
Men i det allra innersta inre av min personlighet tror jag mig vara mera av en passiv Lodare snarare än aktiv Ledare. Så det är nog därför jag till 80% valt en passiv Utdelningsstrategi för mitt framtida leverne.
2018 blev jag plötsligt Likvid
Att jobba på en Cirkus har definitivt sina varierande sidor. Inför semestern 2018 blev jag från ingenstans uppringd och meddelad via telefon att någon semester var inte att räkna med under sommaren eftersom mina unika kunskaper behövdes i samband med ett nytt projekt. Ställde mig mycket frågande till detta och fick då höra att "det vet du väl att semestern använder man till att jobba ikapp det man ligger efter" varvid jag givetvis omedelbart idiotförklarade personen i andra änden, förklarade bristerna i det resonemanget och la på luren.
Så jag sa helt sonika upp mig omedelbart och sålde alla mina fonder samt svenska individuella innehav. De utländska innehaven behöll jag dock i sin helhet på KapitalFörsäkringen.
Detta låter kanske väldigt dramatiskt, abrupt och inte alls i linje med min eftertänksamma personlighet men var egentligen något jag redan övervägt en längre tid eftersom debet och kredit gick ihop, i teorin var jag väldigt nära FI enligt 4%-regeln och efter 6 år på Cirkusen började dysfunktionella sidor sidor och ett toxiskt arbetsklimat utkristallisera sig allt mer. Jag betraktade egentligen bara det hela som en spark i rätt riktning. Ännu ett av alla dessa bananskal jag snubblat på i livet.
Finansmarknaderna sades gå på övertid under denna tidsperiod. Det var länge sedan någon större sättning inträffat (vilket enligt teorin sker ungefär var 7-9e år) och jag ville ha lättillgängliga kontanter ifall behovet av att slösa en massa pengar plötsligt skulle uppstå.
Vad som skulle hända 20 år längre fram i tiden brydde jag mig inte mycket om. Se där, en liten glimt av den där passiva oansvariga Lodaren i mitt inre.
Jag övertalades dock till att fortsätta i Cirkusvärlden, konsulter kontrakterades och jag fick min semester. En del av semestern ägnades dock åt att, via telefon med dålig förbindelse från huset vid havet, förklara hur konsulterna skulle utföra sitt uppdrag. I slutändan blev det en hyffsad, om än dyrköpt, lösning för företaget och jag hade markerat hit men inte längre. Det har jag haft nytta av ända sedan dess.
2019 - 2024 satsade jag mot FI och RE
Botten gick aldrig ur finansmarknaderna där 2018 utan övertiden fortsatte. Efter en tid drog jag igång min investeringsresa igen men satsade nu enbart på utländska innehav i min KF. Inspiration hämtade jag från amerikanska och kanadensiska bloggare som hängav sig åt framförallt Utdelningsinvestering. Jag läste och förkovrade mig därvid kring det fascinerande ämnet att leva på passiva inkomster via direktavkastning från en diversifierad aktieportfölj.
Arbetsbefriad inkomst. En inkomst skapad av dig själv med mål att försörja sig själv utan att behöva gå till arbetet och utan att vara beroende av någon annan. En fantastisk teori helt enkelt. Frågan var väl bara om någonting sådant kunde existera i praktiken.
Jag fattade mod och bestämde mig för att försöka, startade en blogg för att förmå min inre Lodare att hålla sig på den smala vägen och inte förirra sig bort in i Skugglanden där Investerare, Räntekramare och Börsklippare lockade med sina sirentoner.
Under 2019 och i början på 2020 smög jag därför i sakta mak in likvider i framförallt transatlantiska innehav ända tills Coronakraschen blev ett faktum, blodet flöt längs gatorna och jag köpte det mesta med en aldrig tidigare skådad frenesi. Även svenska och nordiska innehav då mitt resonemang var att även om utdelningen ställs in just detta år så finns (troligtvis) en morgondag även denna gång. Min exit var planerad till 2022 så ännu fanns några möjliga år av återhämtning att tillgå.
Det är väl ingen, i dagens snabba samhällsutveckling, som längre ens minns Coronakraschen men även den gången blev det en återhämtning efter en 35-procentig nedgång under en dryg månad.
Med åren har min strategi blivit en utpräglad blandstrategi där jag den sista tiden försökt få största delen av det investerade kapitalet att bidra med direktavkastning, dvs kassaflöde inför framtida RE-tillvaro, och därtill ha ett buffertsparande modell XL (5,5 årsutgifter i dagsläget) för att parera både oförutsedda händelser samt spontana inköp. Buffertsparandet uppgår till ca 15% av totalen.
År 2022 blev jag FI och nu verkar det som att 2024 blir året för RE. Tillsammans blir det FIRE.
Spontanitet är definitivt inte min starka sida så det är möjligt att även delar av buffertkassan investeras framöver.
Fonder investerar jag alltså fortfarande i men med lite annan inriktning nu, jämfört med peaken för 10 år sedan, när min strategi utkristalliserat sig mot att inom kort leva på passiva kontantutdelningar, sk arbetsbefriad inkomst, från min pensionsfond Northernlights Globalfond.
Mitt sikte är långsiktigt inställt på en fördelning om 80/20 avseende individuella aktier/fonder-ETFer och med tiden har jag närmat mig det målet. I dagsläget ligger fördelningen på 82% aktier och 18% fonder/ETFer. Nästan alla nyinvesteringar i form av sparkvot och kontantutdelningar går i dagsläget in i fonder/ETFer och har så gjort under en längre tid.
Ett tag trodde jag att det skulle bli svårt att nå 80/20 fördelning men nu är det strax avklarat. Idag den 20 Juni 2024 ser min pensionsfond, med Avanza´s analysverktyg, ut enligt nedan:
Nuförtiden finns det ett intressant urval av kontantutdelande fonder/ETFer som jag försöker satsa extra på i bekvämlighetens namn. Den senaste tiden har jag prioriterat:
- Handelsbanken USA Ind Crit B1 SEK (dist)
- JPM Global Equity Premium Income UCITS ETF - USD (dist)
- WisdomTree Europe Equity Income UCITS ETF (dist)
- Aktiespararna Direktavkastning B
- Aktiespararna Global Direktavkastning B
Jag har nu bara några månader kvar till dess att min anställning upphör på Cirkusen och någonting annat tar sin början. Jag ser med tillförsikt fram emot den förhoppningsvis bekväma omställningen i livet. Mina önskemål är ringa, några år av lugn och ro duger bra för mig.
Sedan 2010 ser utvecklingen av min ekonomi ut enligt nedan. Det är en ökning om drygt 1000% sedan jag började skriva ned Totalen. Effekterna av mina olika strategival-strategibyten kan skönjas.
Hur ser din Strategi ut ?
//Northernlightsinvestment
Ovan kunde varit skrivet av mig. Känner igen mig i nästan allt.
SvaraRaderaDu ligger dock något före i resan men nästa år i juni är det dags för 'au revoir' från mitt egna dårhus
Härligt, kul att höra. Hur ung är du då ?
RaderaEtt mycket långt, välskrivet och intressant inlägg NLI!
SvaraRaderaJag får instämma med Anonym ovan då det är nästan kusligt vad mycket som i stort sett verkar överensstämma med min egen resa och även tiden före. Du har dock diversifierat aktievis mer än mig med nästan dubblat antal. Du har nu mer kassa (jaja, du bor ju i Norrland så inte så märkligt!...) och mer ETF andel. Tror vi har hyfsat lika ETF:er, din viktning är högre än min men även jag ökar den nu undan för undan. INte helt bekväm på ett sätt och egentligen föredrar jag din grundstrategi, massor med bolag och därmed undviks fondavgiften helt.
Även jag var under ungefär samma år som du räntekramare och hade ett flertal institut at betala för mina insatta medel. Allt detta såg Ingves och Riskbanken till att sabotera och nästan samtidigt gick vi till motangrepp med ny strategi. En ny bostad kom emellan för min del men så första seriösa insteget blev som bekant 2018.
FIRE alltså, ja du, väl kämpat och manövrerat. Hemskt sjukdom och operation till trots. FI har jag och börjar nästan bli farligt lockande läsa din blogg samt US, FIRE2025, Tole samt några andra.
Luffarklädsel, haha! Ja kan nog delvis skrivas även på mig trots fina slipsar och, hör och häpna, motordriven slipshängare i garderoben (ja den körde inte en endaste centimeter då utrymmet där den monterades var för litet).
Tack Kalkyl.
RaderaKassan har vuxit av en ren olyckshändelse, då jag inte blev RE år 2022 utan istället drabbades av sjukdom. Osäkerheten tilltog nog i och med detta och endast utdelningar återinvesterades medans Sparkvot från lönearbetet under 2 år sparades som Kassa.
Om jag ska fokusera på det positiva så definitivt känns det trots allt bra nu med en stor Kassa när RE är bara några månader bort. Med tiden och allt större grad av självförsörjning (Frihetskvoten som vi resonerat om tidigare) har jag slutat bry mig om värdet på nedersta raden. Så att en andel om 15% av kapitalet förblir oinvesterat är ingen big deal för mig.
Livet går i vågor.
Ett ypperligt intressant inlägg detta. Gick du aldrig på några rejäla minor? Själv gjorde jag bort mig genom att lita på storbankens hög-avgiftsfonder under många år. Man kan göra större misstag än det, men långsint som jag är tänker jag aldrig mer köpa en fond från den banken.
SvaraRaderaDet hade inte varit dumt att ducka corona-kraschen. Jag ville så gärna fylla på när det panikrasat men jag var "fullinvesterad" som det så fint heter.
Tack Daniel.
RaderaJag är väldigt diversifierad, så bolagsrisk är i princip ingen faktor för mig. Vad spelar det för roll om 0,52% av det investerade kapitalet dyker med -35% över en natt ?
Sektorrisk är något annat. Fastighet- och Bygg är en stor del för mig, även så Finans. Så naturligtvis påverkas jag där. Men jag sitter ändå oftast "still i båten" utan reflexmässiga beslut. Det är väl då en "fördel" kanske med min strategi, att det inte behöver rensas hela tiden. Däremot samlas det på, jag är inte så värst aktiv av mig, ibland och då kör jag en kampanj med omstrukturering.
Så inga förödande minor, men naturligtvis SBB, CAST å så vidare har funnits och finns fortfarande som innehav. CAST gjorde jag misstaget att känna alltför stor trygghet i å det tilläts ligga som 2-3% av det investerade kapitalet.
Coronakraschen var det en ren slump att jag lyckades ducka med fullinvesterat läge. Nu spelar det väl eg ingen större roll eftersom maken till snabb och för många oväntad återhämtning har sällan skådats.
Med facit i hand skulle jag gått all-in i Mars 2020. Var ca 75% likvid just då och maken till köplägen får vi nog vänta på ett tag.
Efter att ha läst den här bloggen då och då utan att reflektera inser jag att vi kanske är från samma stad? Eller var den där halvt dolda stadsdelsreferensen bara på måfå? :)
SvaraRaderaJag är ju från Norrland och har varit en avstickare på några år till södra Sverige i arbetets namn. Men när jag varit uppe i den här delen av landet så har det alltid varit i trakterna av Luleå.
RaderaTack för fint och välskrivet inlägg. Alltid kul att läsa din blogg. Tack för att du delar med dig.
SvaraRaderaÅ tack till dig för vänliga och värmande ord. Jag kör ju bloggen till ganska stor del för att dels dokumentera min investeringsresa och dels ibland i någon form av memoarliknande syfte. Mycket för min egen skull alltså.
RaderaMen jag får energi av att höra positiv feed-back från människor som du.
Oavsett är bloggen mycket läsvärd :). Min egen strategi har till delar inspirerats av din multidiversifierande strategi.
Radera👍👍
RaderaDet var minst sagt ett matigt inlägg. Intressant att läsa om din metamorfos. Själv har jag nog aldrig egentligen betraktat mig själv som en investerare, utan mer som en samlare. Jag famlar mig fram och samlar på mig så mycket trygghet som jag kan hitta i en ständigt föränderlig värld.
SvaraRaderaJag är gammal vet du, det tar ett tag att gå igenom alla dessa år 👀. Jag har aldrig heller betraktat mig som investerare...investerare tillämpar inte nåron "219 Regel".
RaderaSumma summarum är jag nog som du.
Kul att höra av dig Zero !!
Varit lite frånvarande, begravd i jobb så här innan semestern men nu börjar det orda upp sig.
RaderaKänner igen mig i det där, begravd i jobb. En vecka kvar å sen semester i några veckor, därefter komma in å jobba någon månad till och sed då en långsemester på obestämd tid.
RaderaJag önskar dig en God Båtsäsong detta år !!
Vilket härligt och matigt inlägg. Intressant att läsa.
SvaraRaderaMin strategi just nu är enklast tänkbara.
Finns det kvar pengar på kontot i slutet av månaden köper jag Swedbank Robur Technology eller LF Global Index.
Keep It Simple Stupid....heter ju en annan strategi. Enkelhet är inte att förakta, en fördel med det är väl att det enkla oftast blir av. Är det för komplicerat så har åtminstone jag en tendens att släppa taget efter ett tag...
RaderaHärlig sammanställning av investeringsresan och fint att sambon fick lite cred också ;)
SvaraRaderaDet är de där på byggarbetsplatsen som i entreprenadkontrakten kallas "yrkesarbetare" som jag verkligen önskar fick lära sig ett enkelt sätt att investera 5-10% av sin månadslön under hela arbetslivet så skulle de kunna leva så mycket bättre inför pensionen. Det gäller förståss även tjänstemännen men vi är sällan kroppsligt utslitna efter ett arbetsliv (möjligen musarm och sittfläsk) och vi hinner googla på arbetstid efter investeringstips.
Efter att år 2014 ha skattat fruktansvärt mycket efter två fina husförsäljningar fanns det således en hel del pengar kvar att investera och jag föll för bankens strategier dvs
diverse värdepapper med höga avgifter. Några år senare ledde det åtminstone till att intresset ökade för att själv förstå och bestämma över mina pengar och vems strategi skulle jag då kopiera för att kunna sitta lugnt i båten?
Läste in mig på Hernhag, Kavastu, Börjesson med flera och fastnade 2016 för RikaTillsammans portföljer med indexfonder och håller fast vid dem ännu. Går det bra för alla andra så går det bra för mig, går det dåligt för mig så har det gått dåligt för alla andra också!!! Känns bra i magen.
Någonstans vid den här tiden inleddes en önskan om ett annat sätt att leva, inte för att min cirkus är särskilt knäpp men mer för känslan av att det måste finnas något annat än att jobba 40 timmar i veckan året runt med sex veckors semester, år ut och år in.
Insikten slog ner som en bomb och skakade om mig; jag har inte brist på pengar, jag har brist på tid.
Nu är jag inte FI ännu så jag får gneta på några år till och mitt försök att jobba mindre stoppades, förhoppningsvis tillfälligt, av en känning av den berömda väggen. Jag återkommer i den frågan till hösten.
Men det där med utdelningsaktier ser ju lite kul ut, åtminstone när de delar ut!! Kanske en kompletterande strategi.....
Sambon ska ha mycket cred, hon uppmärksammade att du skrivit just det i din kommentar 👀.
RaderaJag läste oxå in mig på "Rika Tillsammans" där för 10 år sedan ungefär och föll för enkelheten, automatiken och det passiva förfarandet. Ombalansering ibland och för övrigt bara sitta still i båten.
Det där med att det inte är pengar utan tid som är den begränsande faktorn känner jag verkligen igen mig i. Så därför försöker jag nu under hösten att frigöra mer tid till förfogande. Det blir en intressant omställning, jag hoppas på mer glädje och energi i vardagen framförallt.
Jag tror inte det spelar någon roll med antingen Utdelningsaktier eller Sälja Fondandelar. Jag gillar det passiva i utdelningsstrategin men samtidigt finns där en lotterieffekt då man aldrig kan lita fullt ut på ett individuellt innehav. Därför har jag många innehav 👀.
Kul att läsa om din investeringsväg. Kan känna igen mig i många olika delar. Men tyvärr har jag alltid efter varje "ryck" jag gjort med investeringarna tagit ut pengarna och använt dom på annat.. Men ofta har familjesituationen krävt detta. Nu har jag äntligen kommit till den punkt att jag ska spara och bygga upp på sikt såvida inget väldigt omvälvande händer privat alltså.
SvaraRaderaVar själv med och brände mig rejält 99-00 det var min första kontakt med investeringar och aktier, gick väldigt fort uppåt och självförtroendet i samma takt :). För att sedan landa platt. Sedan finanskrisen då hade jag oxå kommit igång med ett ryck och blev för impulsiv och det slutade tvärt och pengarna som fanns kvar användes till annat, sedan var det sporadiskt handlande och sparande varvat med uttag, insättnignar. Sedan runt 2021 sattes en rejäl summa pengar in och det gick relativt bra men tyvärr i samband med att pengeran behövdes för att betala ett trist borgensåtagnade som föll ut. Summan av allt detta är att jag lärt mig läxan (förhoppningsvis) och har en klokare syn på allt, eller vill åtminstone tro det iaf. Det känns bra med en nystart på ett kontinuerligt långsiktigt investerande och sparande.
Jag har haft ett lite "tråkigt och förutsägbart liv" den senaste 25-års perioden. Ingen familj med växlande behov på det sätt du beskriver. På gott och ont naturligtvis.
RaderaDet är vanskligt det där med privatlivet...inkluderande sjukdomar etc. Kommer nästan alltid oannonserat och orepetiterat. Man är inte beredd. Vet egentligen inte om det hjälpte mig särskilt mycket att sitta på en pensionsfond när sådant inträffat i mitt liv. Fast det är väl aldrig en nackdel iaf.
Har lyckats undvika de stora krascherna då jag antingen varit helt oinvesterad eller bara delvis investerad.
Fast det är kul att "investera" oxå. Tror ett alternativ för mig kommer att vara å avsätta en del av buffertkassan till någon form av tradeing som hobby framöver. Så får vi se hur det slutar 👀.
Tack för ett bra inlägg. Väldigt intressant att läsa om din investeringsresa. Jag är precis i början på min resa så finns mycket att ta lärdom av.
SvaraRaderaBör man vara beredd på att bloggen når sin slutstation när tiden på Cirkusen är över?
Tack ska du ha Humble.
RaderaMin historik är inte så värst lång heller, sisådär 10 år sedan jag började med fonder. Det tidiga inspelet som Börsklippare var förvisso lyckat resultatmässigt men naturligtvis bara ett rent hazardspel där jag hade tur. Ännu större tur var det att jag inte fick blodad tand därav för då hade det kunnat sluta i fördärv 👀.
Indexfonder är väl det smidigaste för de flesta. Å så automatiserar man sparandet, ser till att avsätta en summa varje månad. Om man har möjlighet till det, annars får man försöka kratta manegen å skapa möjlighet.
Bloggen kommer att finnas kvar, förändringar kommer behöva göras i pensionsfonden å jag ska naturligtvis försöka fylla på från det överskott jag kan skapa även efter det att lönecheckarna slutar ramla in. Sedan finns det ju så många ämnen att skriva om här i Världen. Å som jag skrivit några ggr nu så skriver jag mest för min egen skull, dokumentation å minneslagring av de år som har passerat i livet.
Lycka till !! Det kommer att gå bra !!