Sidor

måndag 23 januari 2023

Elpris +278,5%

När jag för en tid sedan genomförde ett försök att budgetera mina förväntade intäkter via utdelningar för år 2023 (med avsikt att upprätta ett Utdelningsmål för året) så uppskattade jag även vilka basala utgifter som året kan tänkas överrumpla mig med 👀.

Ingen enkel uppgift ett år som detta med många osäkra faktorer (krig, inflation, elpriser, räntehöjningar, Castellum & Co) att försöka ta hänsyn till. Till slut landade jag i en uppskattning av att kontantutdelningarna kommer att öka med 18% och de basala utgifterna kommer att öka med 20%.

Med "basala utgifter" menas här alltså den nivå av utgifter som mina kontantutdelningar behöver täcka under året för att jag fortfarande ska kunna kalla mig Financially Independent (finansiellt självständig) vilket i förlängningen är grundläggande för en så kallad FIRE-exit.

Allt är fortfarande frid och fröjd. MÅL 2023 överstiger FIRE. Så här ser det hela ut i ett stapeldiagram där även utdelningar för 2023 så sakteliga har börjat strömma in: 



Utdelningar 2016-YTD 2023, Mål 2023 samt FIRE-nivå. 


För mig personligen är en sådan planerad utgiftsökning, om det landar i dessa trakter av +20%, totalt exceptionell. Känns i det närmaste absurt att räkna med en sådan höjning av de basala utgifterna. 

Köper man en ny elbil eller åker på en Jorden Runt Resa i några månader med spännande stopp som Vietnam, Tonga, Nya Zealand, Hawaii, Kalifornien, Kuba, Alaska och Säffle så får man naturligtvis andra (icke basala) faktorer i ekvationen.

Även utgiftssidan för 2023 har nu börjat ge sig till känna. För en tid sedan trillade elpriset för mitt rörliga avtal här uppe i SE 1 in. Priset per kWh landade på 269,66 öre.



Mitt elpris i december 2022


Motsvarande utfall för december 2021 var 71,25 öre/kWh, januari 2022 31,94 öre/kWh respektive 28,47 öre/kWh för februari 2022. För december månad ger det en ökning av elpriset med 278,5%.

Det här är alltså den allra kallaste perioden i Norrland (december-februari). Yttertemperatur kan ibland sjunka under -30 grader vissa perioder och effektåtgången för hushållen är stor. Räknar jag på det så kommer min elräkning för december 2022 tredubblas jämfört med 2021. Trots en sänkning av förbrukningen på drygt 30%.

Jag har kvartalsräkning och får denna för betalning i april månad. Det kommer att påverka sparkvot och buffertsparande negativt. Men det är inte det minsta synd om mig. Jag har marginaler att ta av. Det är värre för mina medmänniskor med stor familj, betydligt större bostäder och mindre marginaler. 

Det är nog först när denna typ av räkningar börjar ramla in som man till fullo förstår konsekvenserna och inser att kostnadsökningar på på 20% inte alls är någonting orealistiskt.



Elpris december 2021-februari 2022



Fördelningen av mina basala utgifter för år 2022 ses i nedanstående diagram. Energikostnad (dvs elräkningarna) för perioden december 2021 - november 2022 utgjorde 11% av totalen.

Man får väl försöka spara in på något annat. Sluta äta till exempel (hushållet) 👀.
 


Utgiftsfördelning år 2022


Ha en fin arbetsvecka !! // Northernlightsinvestment

13 kommentarer:

  1. Ja, det känns. Min elräkning i BR är ointressant men i framtida FIRE-villa kostade december 6400 kr vilket är en tusing mer än förra året trots 25% mindre förbrukning.

    Jag gör ingen budget för livet i pre-FIRE men känner av prishöjningarna och då allra helst bolånet som gått från 1500 till 4500 kr/mån på ett år (brutto).

    Allt annat har blivit dyrare också, så totalt handlar det om 4500-5000 kr dyrare vilket blir väldigt mycket då jag i flera år levt på 12000 kr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, det var en präktig bolånehöjning !! Mitt bolån har väl gått upp ca 50% på 1 år men i det fallet är jag som tur är lågt belånad. Så det slår inte så hårt.

      Det här året blir kännbart definitivt. Ett år då marginaler testas och jag är trots allt "nöjd" över att jag fortfarande är kvar som en del av arbetskraften.

      Men det borde ändå inte vara något problem ekonomiskt för mig att hoppa av så det är mycket möjligt att det blir så längre fram.

      Radera
  2. Vad gäller just elkostnaden anser jag min benämning 'haveri' vara en fullträff. Det är helt enkelt absurt hur det kunde få lov att gå så illa i detta land. Att räkenskapens tid för fantasierna och flummeriet skulle komma var väntat och tyvärr kommer det att ta många år innan problemet är löst om det ens kommer att bli löst.

    Det är en sjuk situation Sveriges invånare har ställts inför och som nu måste genomlidas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl många samverkande faktorer. Men Sverige verkar definitivt ha drabbats mycket hårt.

      Radera
  3. Mine went up 50% here in the U.S. Better than what you are enduring but still not fun.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Here I´m thinking that you americans always are the biggest !! ;) A mere 50% is hardly nothing in comparization... ;)

      Radera
    2. lol...thank you I needed a good laugh today

      Radera
  4. CSN tuggar i sig en rätt rejäl bit av kostnadsmassan ser jag. Du som är så gammal har väl ett sådant där upplägg där lånet går med en ända fram till födelsedag 65 gissar jag. Mina studier pågick mitt i förändringen och jag fick således lite av båda men för en handfull år sedan bestämde jag mig för att amortera bort allt på ett bräde. Oekonomiskt måhända men mitt månatliga kassaflöde påverkades helt klart positivt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men om man lägger 18% av årets utgifter där, borde väl lånet vara avbetalt långt innan 65? Det är ju ändå Sveriges lägsta låneränta.

      Radera
    2. Jag har för mig att det var en avbetalningstakt på 4% på årsinkomsten och vid eventuell FIRE så blir det ju ingen mer inkomst av tjänst. Inte så mycket i alla fall.

      Radera
    3. Ja, det är gamla systemet för mig rakt av. Avskrivs det år jag fyller 65. Det känns ju som en bra deal i sammanhanget trots allt när en så pass stor del av den massan "försvinner" i det läget.

      Den sk "akademikerskatten" dvs på 4%. Så det borde vara fördelaktigt även när/om man slutar arbeta i förtid då 4% blir betydligt lägre.

      Har de senaste åren, i lågräntemiljön, varit en nettoinbetalare på lånet och det har minskat signifikant. Nu är räntemiljön en annan och jag blir inte längre en lika stor nettobetalare.

      Radera
    4. Jag har också det gamla systemet med 4% av inkomsten från 2 tidigare. I år betalar vi alltså 4% av inkomsten 2021 som ju är den senast fastställda inkomsten. När jag väl går i FIRE kommer såklart inkomsten minska rejält direkt men CSN-betalningen inte göra det förrän efter 2 år. Därför rekommenderas att man anmäler minskad inkomst till CSN för att minska betalningen direkt (gjorde så ca 2002 när jag gick från välbetalt arbete till arbetslös).

      Radera
    5. Jo, jag såg tidigare att du skrev om det där på din blogg. Att anmäla minskad inkomst. Så det är något jag har i åtanke när/om den dagen kommer !!

      Bra när Vi hjälps åt att hålla reda på hur utgifterna ska hållas nere ;)

      Radera